Våldets uttryck och mekanismer

Våld i nära relationer kan anta många former. Det kan vara både fysiskt och psykiskt, sexuellt och materiellt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Genom ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker förövaren kontrollera och utöva makt över den som utsätts för våldet.

Isolering och anpassning

Våldsutövningen kan liknas vid en process där den som är utsatt i allt högre grad tvingas anpassa sig till en vardag som präglas av våld. Anpassningen leder ofta till isolering och ökat beroende av förövaren. Att det förekommer perioder utan våld gör att det går att bibehålla en förhoppning om att relationen ska förbättras och att övergreppen ska upphöra.

Om våldet fortsätter och blir grövre/mer frekvent kan anpassning och normalisering bli en överlevnadsstrategi. En psykologisk nedbrytningsprocess skapas där den utsattas självkänsla och självförtroende gradvis försämras. Det är inte ovanligt att den som utsätts för våld internaliserar de motiv som förövaren anger för sin misshandel. Internalisering innebär att offret tar över förövarens verklighetsuppfattning.

Begränsningen av livsutrymmet och handlingsfriheten sker gradvis och innebär att nätverket av vänner, släkt och bekanta blir allt mindre. Förövarens bild av relationen blir den dominerande.

Vad är våld?

Det kan tyckas vara en enkel fråga men våld kan visa sig i många olika skepnader. Här nedan beskriver vi de olika former av våld som vi talar om idag.

Fysiskt våld
Fysiskt våld kan vara att hålla fast, knuffa, dra i håret, nypa, bita, klösa, sparka, spotta på, ge örfilar, slå med knytnävarna eller ta stryptag. Våldet kan även innefatta användande av tillhyggen. Det är vanligt med slag där det inte syns, vilket innebär att du kan ha fysiska skador som utomstående inte ser

”Han knuffades och slog mig i ryggen, skrek och slängde saker så jag fick ducka. När jag försökte få ut honom ur rummet tog han stryptag på mig. Jag är rädd, för det blir bara värre”.

Psykiskt våld
Våld i nära relationer innehåller alltid psykiskt våld. Det kan vara verbala kränkningar, manipulationer, lögner, kontroll, förlöjligande, nedvärdering inför andra människor, hot och isolering av den utsatta. Det kan också vara hot om att ta sitt liv eller hota att göra husdjur eller barn illa. Det psykiska våldet kan få dig att börja tvivla på dig själv och på din uppfattning om omvärlden.

”Min sambo vill alltid ha koll på var jag är och vem jag umgås med. Han kritiserar mig ständigt för massa saker och dumförklarar mig, kallar mig parasit, en hora, psykfall och misslyckad.”

Sexuellt våld/tvång
Många gånger förekommer sexuellt våld. Det kan vara kränkande anspelningar,
ovälkomna fysiska närmanden, våldtäkt, övergrepp med tillhyggen, att tvingas
titta på porr, och att utföra sexuella handlingar i någons åsyn. Det kan också
handla om foton eller inspelningar som förövaren använder som utpressning.
Sexuellt våld är mycket kränkande och ofta väldigt svårt att berätta om.

”Han var ganska hårdhänt och sa saker som till exempel att jag skulle kolla på porr och lära mig hur man gör saker ordentligt. Jag ger alltid in till slut för att kunna få sova några timmar i alla fall, för han fortsätter tills han får det han vill ha”

Ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld kan vara att övertalas eller hotas för att skriva på ett lån, att bli avlurad sina pengar eller att inte få förfoga över sina pengar och tvingas be om pengar till sig och eventuella barn. Det kan också vara att tvingas eller bli lurad att skriva på äktenskapsförord till ens partners fördel, eller att ens namnteckning förfalskas. Bodelning är också ett tillfälle för förövaren att fortsätta utöva makt och våld.

”Jag är helt beroende av maken då det gäller matpengar osv. Måste be om pengar. Blir alltid bråk. Jag får alltid höra hur hemsk jag är som inte kan hålla i pengarna”

Materiellt våld
Materiellt våld är till exempel att sparka hål i dörrar eller kasta ägodelar i golvet, ofta sådant som den utsatta värdesätter och behöver. Våldet är skrämmande och innebär ett underliggande hot om att det kan vara du som blir slagen eller sparkad nästa gång. Materiellt våld kan också utövas i samband med en bodelning och den utsatta kan känna sig tvingad att ge upp materiella ting för att få lugn och ro.

”Jag tror inte att han hade tvekat att göra mig illa…än så länge har han inte, men smällt i dörrar, kastat saker, skrikit och förstört en massa saker som han vet att jag tycker om”

Latent våld
Latent våld är det våldet som ”ligger i luften”. Det latenta våldet har en stor makt och kan göra att man anpassar sig till våldsutövarens humör, kroppsspråk eller handlingar. Ofta känner man av det latenta våldet i rummet. Stämningen är tryckt och risken för nytt våld är ständigt närvarande och styr det du som utsatt gör och hur du beter dig. Ditt beteende blir strategiskt utifrån våldsutövarens närvaro och stämningen som råder.

”Jag blir så förvirrad. Denna psykologiska berg- och dalbana är otroligt påfrestande. Jag vet aldrig vilket humör jag kommer hem till. Det är så obehagligt att inte veta hans nästa drag. Vi har barn tillsammans också.”

Försummelse
Försummelse är också en form av våld där förövaren använder sig av att den utsatta är i stark beroendeställning. Våldet är vanligast mot äldre eller personer med funktionsnedsättning. Det kan vara att lämnas utan hjälp eller tillsyn, hindras från att äta, sova eller från att uppsöka sjukvård, avsiktligt ge fel medicin eller inte få hjälp med sin hygien.

”Jag är ju sängliggande och det ger honom så många möjligheter att göra mig illa och få mig att känna mig dålig, som att inte hjälpa mig till toaletten när jag behöver eller lägga saker så jag inte når dem”

Digitalt våld
Digitalt våld kan vara att kräva att få tillgång till dina inloggningar på sociala medier, att smygläsa dina sms eller att förhindra dig från att följa/prata med olika personer på dina konton. Det kan också vara att använda mobil eller dator för spårning och övervakning, att sprida eller hota att sprida rykten, intima bilder eller videos av dig. Det kan även vara att en person skriver till dig på ett hotfullt eller kontrollerande sätt som skapar en rädsla av att du ständigt måste vara kontaktbar.

”Han kommer åt precis allt i min telefon. Var jag är, vem jag pratar med, vad som sägs och vem jag skriver med. Han har stenkoll och jag har stängt ner alla sociala medier. Han har en kamera i hemmet också, så han ser och hör mig”

Eftervåld
Eftervåld är sedan 2021 ett etablerat nyord och innebär psykiskt våld i form av kränkningar eller trakasserier som riktas mot en före detta partner som tidigare har utsatts för våld eller övergrepp. Eftervåldet i spåren av separationen kan vara omfattande med långdragna vårdnadstvister, förföljelse, telefonterror, smutskastning och sabotage.

”Han tömde huset på allt och började försöka vända barnen emot mig. ”Mamma älskar inte er”, ”mamma tänker skaffa ny familj”, ”mamma är en hora” osv. Sen började han dyka upp, på jobbet, hemma och såg han bilen någonstans så ringde han och ifrågasatte var jag var och varför”.

Särskild sårbarhet – ett verktyg för förövarens våldsutövande

Våldsutövandet och formerna för maktutövning i en nära relation präglas av förövarens och den våldsutsatta personens position i samhället. Vissa personer kan vara särskilt sårbara som en följd av diskriminering och marginalisering, olika former av funktionsnedsättning eller missbruk. Våldsutövandet mot särskilt sårbara personer riktar ofta in sig på just dessa faktorer. Till exempel kan förövaren utnyttja att offret har ett funktionshinder genom att undanhålla mediciner eller utöva fysiskt våld mot delar av den utsattas kropp som redan gör ont.

För att till fullo förstå vad våld i nära relationer och dess specifika uttryck innebär är det av stor vikt att ha en förståelse för det sammanhang, både det individuella och det samhälleliga, som övergreppen begås inom.