Vanliga frågor och svar
Här finns de vanligaste frågorna och svaren samlade från chatt, mailsvar, Juridisk rådgivning och Fråga psykologen. Under varje rubrik/ämne finns utförliga svar att ta del av. Ofta går det även att läsa mer inom samma område i Biblioteket och i Bloggen.
Under varje ämne finns ett antal frågor. Klicka på frågan för att läsa svaret och klicka igen för att stänga och gå vidare.
- All
- Anhörig
- Är det våld?
- Bostad
- Eftervåld
- Ekonomi
- Lämna relation
- Polisanmälan
- Psykiskt våld
- Psykolog
- Skydd
- Vårdnad och umgänge
Forskning visar att våld i nära relation ofta hänger ihop med våld mot djur i familjen. Husdjur kan användas som ett sätt att utöva makt och kontroll – både genom hot om att skada djuret och genom att faktiskt skada det. Det gäller inte bara hundar och katter, utan även andra sällskapsdjur och lantbruksdjur.
För många som lever i en våldsutsatt situation blir oron för djuren en viktig orsak till att stanna kvar i relationen. Rädsla för vad som kan hända med djuret om man lämnar kan göra steget att ta sig ur våldet ännu svårare.
Skyddade boenden tar ofta inte emot djur, men det finns stöd. Organisationen VooV (Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta) arbetar med att placera djur i tillfälliga jourhem under tiden som den utsatta personen bor på skyddat boende eller inte kan ta hand om djuret själv. Placeringen sker via exempelvis kvinnojour, polis eller socialtjänst.
Om du behöver lämna en relation och har ett djur är det ofta en fördel att ta med det, särskilt om ägandeförhållandena är oklara. I vissa situationer kan det annars bli en fråga som behöver bevisas i efterhand.
Om ett djur far illa kan du få råd eller göra en anmälan till Länsstyrelsen. Enligt djurskyddslagen får djur inte utsättas för våld eller bristande omsorg.
Det är vanligt att omgivningen ställer frågan ”varför lämnar hon inte?” istället för att fokusera på varför våldet sker. Men för den som utsätts för våld i en nära relation finns ofta många och komplexa skäl till att stanna kvar.
Våldet handlar sällan om enstaka händelser, utan om en gradvis nedbrytning där självkänslan påverkas och gränserna för vad som är normalt flyttas. Många lever också med hopp om att partnern ska förändras, eller känner stark kärlek och lojalitet trots våldet. Samtidigt kan rädsla, hot, ekonomiskt beroende, oro för barn eller husdjur och osäkerhet kring boende eller uppehållstillstånd göra det svårt att lämna.
I många relationer förekommer både kontroll och omsorg, vilket kan skapa starka känslomässiga band som gör det svårt att bryta upp. Det är också vanligt att försöka behålla någon form av kontroll genom att stanna kvar, eftersom situationen då åtminstone är mer förutsägbar.
Att lämna en våldsam relation är ofta en process, inte ett enda beslut. Många lämnar och återvänder flera gånger innan de till slut kan bryta helt. För vissa krävs det att situationen blir akut innan steget att lämna tas.
Våld i nära relationer handlar om makt och kontroll, och det kan ta tid att både förstå vad man varit utsatt för och att frigöra sig känslomässigt. Stöd från andra kan vara avgörande i den processen.
Det du berättar är inte ovanligt efter en relation där det har förekommit psykisk misshandel, kontroll och manipulation. När man under lång tid blir nedbruten, ifrågasatt och får sin självkänsla försvagad kan det påverka både ens känslor, impulser och omdöme i en separation. Det kan leda till att man fastnar i ett starkt behov av kontakt, bekräftelse eller “återkoppling” till personen – även när man samtidigt vet att relationen har varit skadlig.
Det här brukar inte handla om att man “tappat sig själv” i grunden, utan om en form av stark känslomässig bindning som kan uppstå i relationer där det funnits rädsla, växlande belöning och kontroll. Många beskriver det som att man agerar på ett sätt som känns främmande för ens vanliga jag, särskilt i perioden precis efter separationen.
Att du i efterhand ser att du inte hade agerat så om du varit i ditt stabila tillstånd är i sig en viktig insikt. Det säger ofta något om hur starkt påverkad du varit av situationen, snarare än om din personlighet eller “vem du är”.
Det du beskriver kan vara en del av en efterreaktion på långvarig psykisk utsatthet, och det är något många behöver stöd för att bearbeta för att kunna förstå sina reaktioner utan skuld.
Mitt råd är att du försöker vara varsam med dig själv i den här bilden. Det du gjorde var inte ovanligt i en pressad och kontrollerande relation, och det säger mer om vad du varit utsatt för än om dig som person. Det kan vara hjälpsamt att prata med en psykolog eller terapeut med erfarenhet av våld i nära relationer för att bearbeta det som har hänt och stärka din återhämtning framåt.
Det är vanligt att erfarenheter från våld och kontroll i en tidigare relation fortsätter att påverka både mående och relationer långt efter att relationen har tagit slut. Många som levt med psykiskt, fysiskt, sexuellt eller ekonomiskt våld beskriver svårigheter med tillit, rädsla, stark stress, konflikter, skuld eller känslan av att reagera “för mycket” i nya relationer.
Långvarig utsatthet kan påverka självkänsla, nervsystem och förmågan att känna trygghet även när faran egentligen är över. Reaktioner som oro, misstänksamhet, stark känslighet, behov av kontroll, svårigheter att hantera konflikter eller rädsla för att bli övergiven är vanliga efter våldsamma relationer. Det betyder inte att man är “trasig” eller att man medvetet vill skada en ny relation – men det kan göra det svårt att skapa stabilitet och tillit utan stöd och bearbetning.
Att själv kunna se sambandet mellan tidigare trauman och nuvarande reaktioner är ofta ett viktigt första steg. Många upplever också att det hjälper att prata öppet med sin partner om hur tidigare erfarenheter påverkar dem idag, så att konflikter och reaktioner blir lättare att förstå i sitt sammanhang.
För många kan professionellt stöd vara viktigt för att kunna läka och bygga tryggare relationer framåt. Samtalskontakt med terapeut eller psykoterapeut med kunskap om trauma och våld i nära relationer kan hjälpa till att bearbeta det man varit med om och hitta nya sätt att hantera känslor, konflikter och närhet.
Det är också vanligt att kroppen fortsätter vara i ett slags stress- eller beredskapsläge efter långvarig utsatthet. Därför kan återhämtning och metoder som hjälper nervsystemet att varva ned vara ett viktigt komplement till samtalsstöd, exempelvis avslappningsövningar, andningsövningar, yoga, meditation eller andra former av kroppslig återhämtning.
Det går att bygga upp trygghet och fungerande relationer efter våld, men det kan ta tid och kräva både stöd, tålamod och förståelse – från både en själv och den man lever med.
Du behöver inte bära det ensam. Kvinnojourer och stödverksamheter kan erbjuda samtalsstöd, vägledning och hjälp vidare till rätt vård eller behandling för den som lever med konsekvenser efter våld i nära relation.
När en partner har stora privata skulder eller vill belåna en gemensam bostad kan det skapa oro kring ekonomi, ansvar och trygghet – särskilt vid separation eller dödsfall. Det är viktigt att förstå vilka juridiska konsekvenser olika lösningar kan få beroende på om parterna är gifta eller sambor.
Måste man skriva under ett lån?
I vissa situationer vill banken att en partner eller make skriver under ett medgivande när en bostad ska belånas. Det innebär ofta att personen bekräftar att hen känner till att bostaden används som säkerhet för lånet. Det är inte samma sak som att automatiskt bli betalningsansvarig för lånet, om personen inte också står med som låntagare eller medlåntagare.
Det är viktigt att noggrant läsa igenom alla handlingar innan något skrivs under, särskilt om det finns osäkerhet kring ansvar eller framtida ekonomiska konsekvenser.
Skillnaden mellan gifta och sambor
Om parterna är gifta omfattas i regel makarnas tillgångar och skulder av reglerna om bodelning vid skilsmässa. Skulder kan då påverka hur mycket som finns kvar att dela mellan parterna.
För sambor är skyddet mer begränsat. Endast gemensam bostad och bohag som har köpts för gemensamt bruk omfattas normalt av sambolagen. Egendom som någon fått genom gåva eller arv kan i vissa fall falla utanför en framtida bodelning.
Vad händer vid dödsfall?
Sambor ärver inte varandra automatiskt enligt svensk lag. Om det finns barn från tidigare relationer – så kallade särkullsbarn – har de ofta rätt att få ut sitt arv direkt vid en förälders bortgång. Det kan påverka den efterlevande partnerns ekonomiska situation och möjligheten att bo kvar i bostaden.
Gifta makar har ett starkare juridiskt skydd vid dödsfall, men även då kan särkullsbarns rättigheter påverka arvsfördelningen.
Testamente och ekonomiskt skydd
Genom testamente kan makar och sambor i vissa fall stärka skyddet för varandra. Det går dock inte att helt ta bort barns rätt till laglott enligt svensk arvsrätt.
I familjer där det finns stora skulder, företag, bonusfamiljer eller barn från tidigare relationer kan det vara särskilt viktigt att få juridisk rådgivning kring ekonomi, arv och framtida trygghet.
När kan juridisk rådgivning vara viktig?
Det kan vara klokt att söka juridisk hjälp om:
- en partner har stora skulder eller lån,
- bostaden ska belånas,
- det finns osäkerhet kring ansvar för lån,
- det finns barn från tidigare relationer,
- separation eller skilsmässa är aktuell,
- eller om man vill upprätta testamente eller andra avtal.
Kvinnojourer och juridiska stödverksamheter kan hjälpa till med vägledning kring ekonomi, separation, arv och trygghet i nära relationer.
När en relation tar slut kan det uppstå svåra konflikter kring gemensam bostad, ekonomi och trygghet. Situationen kan bli extra svår om det också förekommer våld, hot eller kontroll i relationen.
För sambor omfattar en bodelning vanligtvis den gemensamma bostaden och bohag som har införskaffats för gemensamt bruk. Om båda äger bostaden tillsammans behöver parterna komma överens om vad som ska hända med huset – exempelvis om någon ska bo kvar, köpa ut den andra eller om bostaden ska säljas.
Om parterna inte kan komma överens kan det bli aktuellt att ansöka om bodelning eller att ta frågan vidare rättsligt. I vissa situationer kan delägare också ansöka om att bostaden ska säljas genom offentlig auktion enligt samäganderättslagen. En sådan process kan dock bli både långdragen och ekonomiskt påfrestande, och försäljningen kan ibland ge ett lägre pris än en vanlig försäljning på öppna marknaden.
När det förekommer våld eller otrygghet i hemmet är det viktigt att säkerheten prioriteras. Socialtjänsten kan i vissa fall hjälpa till med skydd, stödinsatser eller skyddat boende för den som behöver lämna en farlig situation.
Det kan också vara viktigt att dokumentera skador, hot, meddelanden eller andra händelser som kan ha betydelse som bevisning. Vid misstanke om våld i nära relation kan det vara möjligt att göra en polisanmälan. Den som utsätts för brott kan i många fall ha rätt till ett målsägandebiträde – en jurist eller advokat som ger stöd genom rättsprocessen och hjälper till i kontakten med polis och domstol.
I vissa fall kan den som utsatts för våld även ha rätt till skadestånd.
Du eller den som är utsatt behöver inte hantera situationen ensam. Kvinnojourer och stödverksamheter kan hjälpa till med skydd, samtalsstöd, juridisk vägledning och hjälp vidare i frågor som rör våld, separation och bostad.
Det är vanligt att våld, kontroll och psykisk press fortsätter även efter att en relation har tagit slut. Många upplever att konflikterna istället förvärras i samband med separation, bodelning eller frågor kring barn och bostad. Det som ibland kallas eftervåld kan handla om trakasserier, ekonomisk kontroll, hot, övervakning eller försök att begränsa den andra personens trygghet och frihet.
Vid separationer kan det uppstå tvister kring bostad, ekonomi och bodelning. Hur egendom ska delas beror bland annat på om parterna varit gifta eller sambor och om det finns avtal som äktenskapsförord eller samboavtal. Om parterna inte kan komma överens kan frågan behöva avgöras genom bodelning eller i domstol.
Om en tidigare partner hindrar någon från att få tillgång till bostad eller tillhörigheter, tar egendom, går in i telefoner eller konton, förföljer eller kontaktar personer i omgivningen kan det i vissa fall vara brottsligt. Det kan därför vara viktigt att dokumentera händelser och överväga att göra polisanmälningar när nya incidenter inträffar.
Den som utsätts för brott i en nära relation kan ha rätt till ett målsägandebiträde – en jurist eller advokat som ger stöd genom rättsprocessen och hjälper till i kontakten med polis och åklagare.
När barn är inblandade kan frågor om vårdnad, boende och umgänge också bli aktuella. Om samarbetet kring barnen inte fungerar eller om barnet påverkas negativt av konflikter eller kontroll kan domstolen i vissa fall fatta tillfälliga beslut under tiden en tvist pågår.
Vid oenighet kring vem som ska bo kvar i en gemensam bostad kan det också vara möjligt att ansöka om så kallad kvarsittanderätt, vilket innebär att domstolen tillfälligt beslutar vem som får rätt att bo kvar i bostaden tills situationen är löst.
Det är ofta viktigt att spara dokumentation som meddelanden, bilder, fakturor, kontoutdrag och annan information som kan visa vad som hänt och hur situationen påverkar vardagen.
Du behöver inte hantera situationen ensam. Kvinnojourer och juridiska stödverksamheter kan hjälpa till med stöd, skyddsplanering, juridisk vägledning och hjälp vidare i frågor som rör våld, separation, barn och ekonomi.
När en separation sker kan det uppstå stor ekonomisk stress kring gemensamma lån, bostadskostnader och försäkringsärenden. Det är vanligt att konflikter uppstår när en av parterna slutar bidra ekonomiskt eller vägrar ta ansvar för gemensamma kostnader.
Om båda står på ett bolån har båda vanligtvis solidariskt betalningsansvar gentemot banken. Det innebär att banken kan kräva hela betalningen av vilken som helst av låntagarna, även om parterna internt har kommit överens om något annat.
Den som betalar mer än sin del kan i vissa fall ha rätt att senare kräva tillbaka pengar från den andra parten. Detsamma kan gälla vissa gemensamma driftkostnader och utgifter kopplade till en gemensamt ägd bostad.
Det är därför viktigt att spara kvitton, fakturor, kontoutdrag och annan dokumentation över alla betalningar och utlägg som görs under separationen.
Vid försäkringsärenden kan situationen bli extra komplicerad om endast en person står som försäkringstagare trots att bostaden ägs gemensamt. Försäkringsersättning som gäller en gemensam fastighet kan ändå påverka båda parters ekonomiska intressen. Det kan därför vara viktigt att kontakta försäkringsbolaget för att få information om vilka rättigheter och möjligheter som finns i den aktuella situationen.
Om den andra parten vägrar betala gemensamma kostnader kan det ibland bli aktuellt att skicka ett skriftligt krav, ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden eller i vissa fall gå vidare rättsligt.
Vid separationer där det förekommer ekonomisk kontroll, konflikter eller otrygghet kan det vara viktigt att få juridisk rådgivning tidigt och att försöka skydda sin ekonomi så långt det är möjligt.
Kvinnojourer och juridiska stödverksamheter kan ge stöd, vägledning och information om vilka rättigheter och möjligheter som finns vidare i situationen.
Efter en skilsmässa kan det kännas mycket svårt att förstå sina ekonomiska rättigheter, särskilt om man under lång tid varit ekonomiskt beroende av sin partner eller haft huvudansvar för barn och hem. Många upplever också stor osäkerhet när det finns företag, komplicerad ekonomi eller äktenskapsförord med i bilden.
Ett äktenskapsförord innebär ofta att viss egendom görs till enskild egendom och därför inte ska delas vid en bodelning. Samtidigt betyder det inte alltid att en person helt saknar rättigheter. Hur ett äktenskapsförord ska tolkas beror på vad som faktiskt står i avtalet och hur makarnas ekonomiska situation sett ut under äktenskapet.
I vissa situationer kan ett äktenskapsförord jämkas, alltså ändras eller sättas åt sidan helt eller delvis, om det skulle leda till ett oskäligt resultat. Domstolen kan då ta hänsyn till exempelvis äktenskapets längd, ekonomiskt beroende, ansvar för barn och andra omständigheter i relationen.
Vid en bodelning har båda parter rätt att få information om ekonomi, tillgångar och skulder. Om den ena parten driver företag kan det vara särskilt viktigt att begära in ekonomiska underlag för att få en tydlig bild av tillgångarna inför bodelningen.
Det är ofta klokt att inte skriva under ett bodelningsavtal innan man förstått innebörden fullt ut eller fått juridisk rådgivning. När en bodelning väl är avslutad kan det vara svårt att ändra den i efterhand.
Om parterna inte kan komma överens kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare. En bodelningsförrättare är en neutral jurist som hjälper till att genomföra bodelningen enligt lag och kan fatta beslut om parterna inte når en överenskommelse själva.
Vid separationer där det funnits kontroll, ekonomiskt beroende eller våld kan det också vara viktigt att få stöd kring frågor som rör trygghet, ekonomi och barnens situation framåt.
Kvinnojourer och juridiska stödverksamheter kan hjälpa till med vägledning, information och stöd kring bodelning, ekonomi och andra frågor som kan uppstå efter en separation.
När föräldrar separerar och barnet bor växelvis hos båda kan det uppstå frågor kring kontakt under den andra förälderns boendetid. Det kan handla om telefonsamtal, meddelanden eller mobiltelefoner och ibland bli en källa till konflikt mellan föräldrarna.
Vid gemensam vårdnad och växelvis boende ansvarar varje förälder i regel för barnet under sin egen boendetid. Det finns ingen generell lagstadgad rätt för en förälder att kräva ständig telefonkontakt med barnet under den andra förälderns vecka.
Barnets rätt till kontakt med båda föräldrarna anses ofta tillgodoses genom det växelvisa boendet. Samtidigt ska barnets bästa alltid vara utgångspunkten. Om kontakt riskerar att skapa stress, oro, lojalitetskonflikter eller förvärra en redan konfliktfylld situation kan det finnas skäl att sätta tydliga ramar kring kommunikationen.
Att som förälder sätta gränser kring telefonkontakt innebär normalt inte något brott och leder inte i sig till straffrättsliga konsekvenser. Det som brukar få betydelse juridiskt är om en förälder systematiskt och utan saklig anledning hindrar barnet från viktig och efterfrågad kontakt med den andra föräldern.
I situationer där det förekommit våld, kontroll eller hög konflikt kan vissa familjer välja så kallat parallellt föräldraskap, där kontakten mellan föräldrarna hålls så begränsad och strukturerad som möjligt för att minska konflikter och skydda barnet.
Det är samtidigt viktigt att vara lyhörd för barnets egna behov och känslor över tid, eftersom barns behov av kontakt kan förändras med ålder och situation.
Om samarbetet kring barnet inte fungerar eller om barnet påverkas negativt av konflikterna kan det vara hjälpsamt att söka stöd genom familjerätten, kvinnojour eller juridisk rådgivning för att få vägledning kring barnets situation och vilka möjligheter som finns framåt.
När föräldrar bor i olika länder eller vill flytta med barn över landsgränser kan det uppstå svåra juridiska frågor kring vårdnad, boende och barnens hemvist.
Om föräldrar har gemensam vårdnad krävs som huvudregel båda vårdnadshavarnas samtycke för att flytta med barnen till ett annat land eller bosätta sig där permanent. Att flytta utan den andra förälderns godkännande kan i vissa situationer få juridiska konsekvenser.
I internationella familjerättsliga frågor är det vanligtvis det land där barnen har sin hemvist – alltså där de är stadigvarande bosatta – som ansvarar för att pröva frågor om vårdnad och boende. Om barn förs till ett annat land utan samtycke kan det i vissa fall leda till ett så kallat återförandeförfarande enligt internationella regler och konventioner.
Det finns situationer där undantag kan bli aktuella, exempelvis om det finns en allvarlig risk för barnens säkerhet eller hälsa på grund av våld, hot eller annan utsatthet. Då kan omständigheterna behöva bedömas särskilt. Det är ofta viktigt att kunna visa dokumentation eller annan bevisning kring situationen.
Frågor om vårdnad och internationella flyttar är ofta komplicerade och kan påverkas av både svensk lag och regler i det land där barnen bor. Därför är det viktigt att få juridisk rådgivning innan man fattar beslut om att flytta eller resa med barnen.
Kvinnojourer och juridiska stödverksamheter kan hjälpa till med stöd, vägledning och kontakt vidare till jurister med kunskap om internationell familjerätt och frågor som rör våld i nära relationer.
Min tidigare partner hindrar mig från att komma åt bostad eller egendom – vilka rättigheter har jag?
Vid en separation eller skilsmässa kan det uppstå stor oro kring gemensamma lån, bostadskostnader och ekonomi. Många hamnar i situationer där den ena parten slutar betala sin del av bolånet eller andra gemensamma kostnader medan bodelningen fortfarande pågår.
Om ett bolån står i båda parters namn är båda vanligtvis solidariskt betalningsansvariga gentemot banken. Det innebär att banken kan kräva hela betalningen av vilken som helst av låntagarna, oavsett vad parterna själva har kommit överens om.
För att undvika betalningsanmärkningar, räntor eller andra ekonomiska problem kan det ibland vara nödvändigt att tillfälligt betala mer än sin egen del. Det betyder dock inte att man automatiskt ska bära kostnaden ensam i längden.
Den som betalar mer än sin andel kan i vissa fall ha rätt att senare kräva tillbaka pengar från den andra parten. Det kan också tas upp inom ramen för bodelningen och påverka hur tillgångar och skulder fördelas mellan parterna.
Det är därför viktigt att spara dokumentation kring betalningar, överenskommelser, meddelanden och andra ekonomiska underlag under separationen.
Om ni inte kan komma överens om bodelningen kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare. En bodelningsförrättare är en neutral jurist som hjälper till att genomföra bodelningen enligt lag och kan fatta beslut om ni inte når en överenskommelse själva.
Eftersom bodelningsförrättaren ska vara opartisk kan det ändå vara viktigt att ha ett eget juridiskt ombud som bevakar just dina intressen och hjälper dig att förstå vilka rättigheter du har.
Vid ekonomisk kontroll, konflikter eller oro kring bostad och lån kan det också vara värdefullt att få stöd från en kvinnojour eller juridisk rådgivning för att få hjälp att hantera situationen och skydda sin ekonomi framåt.
Efter en separation eller skilsmässa kan det uppstå en svår ekonomisk situation, särskilt om relationen präglats av våld, kontroll eller ekonomiskt beroende. Många kvinnor har under lång tid tagit ett större ansvar för hem och barn och saknar därför egen inkomst eller ekonomisk trygghet när relationen tar slut.
Om ni har gemensamma barn har båda föräldrarna ansvar för barnets försörjning utifrån sin ekonomiska förmåga. Även om barnet bor växelvis hos båda föräldrarna kan det finnas rätt till underhållsbidrag om det finns stora skillnader i inkomster eller om barnet har särskilda behov som innebär ökade kostnader.
Efter en skilsmässa ansvarar varje person i regel för sin egen försörjning. I vissa situationer kan dock en tidigare make eller maka ha rätt till underhåll under en övergångsperiod, särskilt om det finns ett tydligt ekonomiskt behov och den andra parten har god ekonomisk förmåga. Det kan exempelvis vara aktuellt om den ena parten under många år varit hemma med barn eller haft begränsade möjligheter att arbeta.
Det är också viktigt att vara uppmärksam på gemensamma lån, krediter och ekonomiska åtaganden. Om du står som medlåntagare eller betalningsansvarig för lån kan banken kräva betalning av dig, även om ni internt har kommit överens om något annat. Skriftliga överenskommelser mellan er kan ha betydelse juridiskt mellan parterna, men de befriar inte automatiskt någon från ansvar gentemot banken.
Vid skilsmässa har makar normalt rätt till bodelning där tillgångar och skulder delas mellan parterna, om inte annat avtalats genom exempelvis äktenskapsförord. Om det finns stora tillgångar, företag eller komplicerad ekonomi kan det vara viktigt att få juridisk hjälp tidigt i processen.
Det kan vara klokt att så snart som möjligt samla dokumentation kring ekonomi, lån, tillgångar och skriftliga överenskommelser samt att se över möjligheten till juridiskt ombud, bodelningsförrättare eller andra rättsliga åtgärder för att skydda sin ekonomi och framtida trygghet.
Du behöver inte hantera situationen ensam. Kvinnojourer och juridisk rådgivning kan ge stöd, vägledning och hjälp att förstå vilka rättigheter och möjligheter som finns i just din situation.
En separation kan skapa stor oro, särskilt när små barn är inblandade och den ekonomiska situationen förändras snabbt. Många upplever osäkerhet kring försörjning, föräldradagar, förskola och vem som ansvarar för gemensamma kostnader under tiden fram till att separationen är ordnad juridiskt och ekonomiskt.
Föräldradagar är personliga och varje förälder bestämmer i regel själv om dagar ska överlåtas till den andra. Samtidigt har båda föräldrarna ansvar för barnens försörjning och omsorg, även efter en separation.
Beslut om förskola och andra viktiga frågor kring barnen ska normalt fattas gemensamt av vårdnadshavarna. En förälder kan därför inte ensam fatta större beslut om barnet om ni har gemensam vårdnad och inte är överens.
Om ni är gifta gäller makars ömsesidiga försörjningsskyldighet fram till dess att äktenskapet upplöses. Det innebär att en partner inte utan vidare kan avsluta allt ekonomiskt ansvar direkt, särskilt om ni tidigare haft gemensam ekonomi och den ena parten varit föräldraledig eller haft lägre inkomst under småbarnsåren.
När den ena föräldern har barnen boende hos sig större delen av tiden kan det också finnas rätt till underhållsbidrag eller underhållsstöd för barnen.
Det kan vara viktigt att spara dokumentation över betalningar, gemensamma kostnader och annan ekonomisk information inför en kommande bodelning eller ekonomisk uppgörelse.
Vid konflikter kring barn, ekonomi och separation kan familjerätten ge stöd i frågor om samarbete och föräldraskap. Det kan också vara värdefullt att få juridisk rådgivning eller stöd från en kvinnojour för att få hjälp att förstå vilka rättigheter och möjligheter som finns i situationen.
När föräldrar separerar har båda ett ansvar att bidra till barnets försörjning utifrån sin ekonomiska förmåga. I vissa situationer kan det uppstå konflikter kring underhåll, särskilt om samarbetet mellan föräldrarna är svårt eller om den ena föräldern har betydligt högre inkomst.
Om barnet bor stadigvarande hos en förälder och den andra föräldern inte betalar tillräckligt underhåll kan man ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan. Det belopp som betalas ut där är dock ett schablonbelopp och behöver inte alltid motsvara barnets faktiska behov eller den andra förälderns ekonomiska möjligheter.
Det kan därför vara möjligt att istället begära underhållsbidrag direkt från den andra föräldern. Om ni inte kan komma överens kan frågan prövas i domstol. Sådana mål handläggs normalt som ordinära tvistemål, vilket innebär att den som förlorar i vissa fall kan bli skyldig att betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader.
Många hemförsäkringar innehåller rättsskydd som kan täcka en stor del av kostnaderna för juridiskt ombud i familjerättsliga tvister. Det är viktigt att kontrollera vilka villkor som gäller i just din försäkring, exempelvis om det finns krav på viss karenstid eller andra begränsningar.
Det kan också finnas möjlighet att ansöka om rättshjälp från staten om man har låg inkomst och saknar möjlighet att få tillräcklig hjälp genom rättsskyddet. Bedömningen görs utifrån bland annat ekonomi, ärendets omfattning och möjligheten att få hjälp på annat sätt.
Vid långvariga konflikter kring ekonomi, bodelning och barn kan det vara viktigt att dokumentera kommunikation, kostnader och överenskommelser. Det kan också vara värdefullt att få stöd från en jurist, kvinnojour eller annan stödverksamhet som kan hjälpa dig att förstå dina rättigheter och vilket stöd som finns att få.
Det kan kännas oroande när en partner har stora skulder eller vill belåna en gemensam bostad. Många undrar vad som händer om man skriver under handlingar hos banken och vilket ansvar man kan få vid separation, dödsfall eller ekonomiska problem.
Att skriva under ett dokument hos banken innebär inte alltid att du blir betalningsansvarig för lånet. I vissa fall handlar det om att banken vill försäkra sig om att du känner till att bostaden belånas. Det är vanligt att den som står på lånet också är den som ansvarar för återbetalningen. Det är ändå viktigt att förstå exakt vad du skriver under innan du godkänner något.
Om ni är gifta påverkas ekonomi och egendom av reglerna om bodelning. Skulder kan då få betydelse för hur tillgångar delas mellan makarna vid en separation. Om ni är sambor gäller andra regler och skyddet kan vara svagare, särskilt om bostaden ägs av endast en person eller har kommit genom gåva eller arv.
Det är också viktigt att känna till att sambor inte ärver varandra automatiskt. Finns det barn från tidigare relationer kan det påverka hur arv och bostad fördelas vid ett dödsfall. Även gifta par kan påverkas av regler kring särkullsbarn och arv.
Om du känner dig osäker kring ekonomi, lån, boende eller juridiska dokument är det klokt att söka rådgivning innan du skriver under några handlingar. Du har rätt att få information och stöd för att kunna fatta trygga beslut om din ekonomi och framtid.
Kvinnojourer och juridisk rådgivning kan hjälpa till att reda ut frågor om lån, separation, bodelning, arv och ekonomisk kontroll i relationer.
Att lämna en relation där det förekommit våld, hot eller kontroll kan innebära både känslomässiga och ekonomiska svårigheter. Många kvinnor upplever att den tidigare partnern försvårar bodelningen, håller kvar tillhörigheter eller ställer krav på pengar trots att man flyttat från den gemensamma bostaden.
SVAR:
Så här skriver Alla kvinnors hus Alla Kvinnors Hus – En ideell och partipolitiskt obunden kvinnojour om varför det är viktigt med bearbetande samtal för den som utsatts för kränkningar, hot och våld, om kunskap, bearbetning och förändring:
Kunskap
Genom att berätta och samtidigt få information om våld, ökar förståelsen för sin egen utsatthet. Många som är eller har varit utsatta för någon typ av våld tar på sig en stor del av skulden eftersom de tror att de kunnat påverka situationen. ”It takes two to tango”-principen stämmer dock inte in här. En person som väljer att hota, skrämma, manipulera, putta, sparka, slå eller trakassera en annan person gör det för att den har problem och kommer fortsätta göra det oavsett hur omgivningen beter sig, såvida inte personen själv har insikt och söker hjälp för att förändra sitt beteende.
Bearbetning
Att få berätta utan att bli dömd eller skuldbelagd av mottagaren, känna sorg både för sig själv och det man utsatts för men även för hur det blev, är viktigt för att öka möjligheten att komma vidare.
Förändring
Hur går man vidare efter att ha blivit utsatt för våld? Allt vi är med om i livet bär vi med oss framåt men att bära erfarenheten av våld utan att den påverkar negativt är det största målet med våra samtalsserier. Därför måste man titta på sig själv i nuet. Hitta den inre rösten igen, lyssna på den och ta tillbaks makten över sitt liv. Viljan och styrkan att välja sin egen väg.
Vilken hjälp finns hos Kvinnojouren Online?
Många kvinnor väljer att börja skriva med oss här på Kvinnojouren Online, via chatt eller mail, för att börja sätta ord på känslor, tankar och reaktioner. Ofta finns många frågor som vi försöker svara på, utifrån kunskap och lång erfarenhet. Det finns också möjlighet att ställa frågor till vår psykolog eller få juridisk rådgivning.
Vår film “Relationers påverkan på hälsan” och broschyren “Varför mår jag inte bättre? Hur relationer kan påverka din hälsa” går att ta del av på vår hemsida. Där finns även broschyren “Hur alkohol och droger kan påverka relationer”. Båda broschyrerna går också att beställa i pappersform från oss. Maila till och ange namn och adress, så skickar vi.
Se filmen här:
Läs broschyrerna här (klicka på bilden):
SVAR:
Det går att polisanmäla brott även lång tid efter de skett. Beroende på hur allvarligt brottet är, så varierar den så kallade preskriptionstiden, alltså hur långt efter ett brott skett som det går att polisanmäla.
Preskriptionstiden är (35 kap. 1 § BrB):
– två år för brott som kan ge maximalt ett års fängelse,
– fem år för brott som kan ge maximalt två års fängelse,
– tio år för brott som kan ge maximalt åtta års fängelse,
– femton år för brott som kan ge över åtta års fängelse,
– tjugofem år för brott som kan ge livstids fängelse.
Mitt råd är att ta kontakt med en advokat med erfarenhet av frågor kring våld i nära relationer, för att få ett personligt stöd direkt. Du har rätt till ett målsägandebiträde i samband med att du gör en polisanmälan.
Om du inte själv vet en erfaren advokat så brukar vi tipsa om Advokatbyrå Rebecca Lagh (advokatlagh.se)
Dina skador bör dokumenteras i ett rättsintyg, som kan begäras in av polisen vid en polisanmälan. Det går att göra i efterhand, även när det gått en tid från senaste misshandelstillfället. Här kan du läsa mer om det:
För berörd: Rättsintyg – Rättsmedicinalverket (rmv.se)
Självklart ska du också få läkarvård för de skador du åsamkats. Kanske ett besök på vårdcentralen kan vara en början för att få en ordentlig läkarundersökning genomförd?
Det är mycket klokt av dig att söka stöd efter att ha lämnat en våldsam relation. Det finns kvinnojourer och kommunala samtalsmottagningar som erbjuder olika former av hjälp på de flesta orter.
SVAR:
Det är mycket klokt av dig att ta kontakt med en kvinnojour för att få råd i din pågående vårdnadstvist. Att ha en advokat som är kunnig på frågor som rör våld i nära relationer är, enligt vår erfarenhet, det absolut viktigaste i din situation. De flesta kvinnojourer har advokater knutna till sig eller kan tipsa om advokater med kunskap på området.
Du bör absolut prata med din advokat för att få råd kring hur du ska tänka i kontakten med familjerätten när de genomför vårdnadsutredningen. Mitt råd är att boka en tid med din advokat och prata igenom hur advokaten ser på din situation och vad som, enligt advokatens erfarenhet, är viktigt att tänka på i kontakten med familjerätten när de gör sin utredning.
Det är vanligt att fokus flyttas från våldet till frågor om att underlätta umgänge, att det som handlar om våld “försvinner” ur bilden. Hur du ska förhålla dig till det är något som jag inte kan råda dig om, det måste du prata mer med din advokat om. Det handlar också om hur mycket bevis det finns för det våld som utövats och vilken inriktning familjerätten verkar ha mm. Detta är frågor som är alldeles för stora och viktiga för att ge råd om via mail.
Jag förstår verkligen din oro och det är mycket klokt av dig att ta detta på allvar. Jag vill därför råda dig att lägga din energi på att få med dig din advokat i de här frågorna och prata igenom ordentligt vad som kan hända, hur du/ni ska tänka och agera och om det finns mer att göra just nu, för att det ska bli så bra utfall som möjligt i den här vårdnadsprocessen.
SVAR:
Din fråga gäller en av de mest komplicerade frågorna inom vårt område och är också det området där många, både barn och mammor, far väldigt illa i långdragna och svåra vårdnadstvister. Jag förstår av ditt mail att du tilldömts egen vårdnad och att det nu ska genomföras övervakat umgänge enligt domen.
Utgångspunkten är att domen ska följas, det är den som gäller. Om du inte följer domen kan barnens pappa begära verkställighet och om du inte följer domen ändå så kan vite utdömas tills du gör det. Och ett värsta scenario är att det ligger dig till last i kommande förhandlingar och kan leda till en annan bedömning i domstolen gällande vårdnaden.
Finns det möjlighet för dig att diskutera detta med den advokat som du hade vid förhandlingen? Jag tänker att detta är komplicerat och viktigt att göra rätt. Jag vill inte ge dig råd eller ha synpunkter utifrån det du skrivit här utan skulle vilja råda dig att prata igenom detta i lugn och ro, helst med den advokat som du haft och som är insatt i ärendet, om det skulle fungera?
Många lokala kvinnojourer har också jurister knutna till sig, om det skulle vara ett alternativ? Du hittar närmsta kvinnojour genom att söka på nätet efter kvinnojour + din ort. Det går också att söka på Unizons hemsida.
SVAR:
Det är verkligen inte enkelt att vara anhörig till någon som far illa på olika sätt. Det är klokt av dig att reagera och att vilja hjälpa till. Det är också klokt att tänka på hur och när du ska kontakta den som är utsatt. Tyvärr är det vanligt att kvinnor som lever i en kontrollerande och utsatt relation blir mer och mer isolerade och förlorar kontakten med sina vänner. Ofta beror det på att partnern har kontroll och inte vill att kvinnan ska träffa andra.
Det är väldigt vanligt att kvinnor som utsätts för kränkningar, hot och våld av sin partner kan ha svårt att lämna relationen, trots att det som utomstående är uppenbart att relationen inte är bra. Det som kan vara bra att tänka på då, är att det är väldigt värdefullt att finnas kvar och vara beredd på att finnas där som stöd när den som är utsatt vill ha hjälp. Ibland kan det krävas någon särskild händelse eller att det helt enkelt blir för mycket en dag, och då är det ovärderligt att ha människor omkring sig som kan vara ett stöd och hjälpa till. Om det låter rimligt för dig?
Vår erfarenhet är att det är oerhört värdefullt att finnas kvar som vän. Det är också svårt att veta att det kan vara illa för ens vän, men inte kunna göra något i stunden. Om du har möjlighet och vill, så tror jag att det du kan göra är att finnas kvar men inte vara för påträngande, precis som du själv är inne på. Mer än så kanske faktiskt inte går att göra?
Ta gärna kontakt med en kvinnojour för att få stöd i hur du kan agera. Det kan du göra även om du bor på annan ort, då är ett tips att du vänder dig till din lokala kvinnojour för att få stöd som anhörig.
SVAR:
Den som utsätts för kränkningar, hot, våld eller förtryck i sin relation blir ofta förr eller senare rädd. Rädd för vad som kan hända utifrån vad som hänt tidigare eller utifrån hot om olika former av våld.
Latent våld
Att leva med en ständig rädsla för vad som kan hända kallas för latent våld – en form av våld som är ständigt närvarande för den som utsätts men som oftast inte är synligt för utomstående. Det visar sig i kroppsspråket hos förövaren, i blicken eller i underförstådda meningar.
Det latenta våldet kan också grunda sig på en enstaka handling av fysiskt våld, långt bak i tiden, som sätter en sådan skräck i den utsatta att handlingen blev den enda som behövdes för att etablera rädslan.
Konsekvenser av rädsla
I nära relationer, där det har förekommit våld kan det latenta våldet och konsekvenerna av ständigt närvarande rädsla lätt bli det mest framträdande. Risken för nytt våld kan styra hela tillvaron, allt blir till ett strategiskt beteende för att undvika nytt våld.
Rädsla är en stark känsla och svår, för att inte säga omöjlig, att styra. När man blir rädd, så blir man det. Och har man en gång blivit rädd för en person så brukar rädslan liksom “krypa under skinnet”. Obehag, olust och rädsla uppstår gentemot personen man är rädd för eller i olika situationer där man varit rädd tidigare.
Latent våld riskerar också att ge fysiska och psykiska sjukdomssymtom. Det är en form av extrem stress som bland annat kan resultera i depression, fysisk smärta och spänningar, mag- och tarmproblem, yrsel och hjärtproblem. Läs mer om våldets hälsokonsekvenser i vår broschyr “Varför mår jag inte bättre?” eller se filmen “Relationers påverkan på hälsan” för mer information.
Rädslan stannar kvar
Det är svårt att återfå tillit och trygghet till en person man är rädd för. När rädslan väl smugit sig in i relationen, så brukar den stanna där. Det innebär att oavsett hur mycket man själv, eller den man lever i en relation med, försöker förändra sig och sina reaktioner, så kommer rädslan med stor säkerhet att finnas kvar och påverka relationen.
Att lämna relationen
Det är klokt att ta sin rädsla på allvar och att inte utsätta sig för fara.
För den som fattar beslutet att lämna relationen är det viktigt att veta att risken för våld kan öka i samband med att kvinnan vill separera. Att få hjälp av en kvinnojour eller kommunal enhet för våld i nära relationer är ofta bra, för att få stöd och hjälp med att planera för sin trygghet och sitt skydd i samband med separationen.
SVAR:
Du beskriver en situation som väldigt många kvinnor som skriver med oss också kan vittna om. Det är vanligt att börja tvivla på sig själv i en relation där man blir illa behandlad. Det du beskriver kan kallas för gaslighting. Gaslighting beskriver en psykologisk manipulation av en annan individ, där man får individen att tveka över sin egen sanning och mentala hälsa.
Jag vill råda dig att ta kontakt med någon utomstående för att få möjlighet att sätta dina egna ord på hur du känner och tänker just nu. Det kan ge dig lite perspektiv på din situation och hjälpa dig att komma tillbaka till dig själv och din egen sanning. Det är klokt att hitta någon med kunskap om våld i nära relationer, exempelvis en kvinnojour eller kommunal samtalsmottagning.
Självklart får du gärna skriva mer med oss, som ett första steg att börja sortera och sätta ord på det som händer i din relation. Vi svarar alltid inom tre vardagar och det är samma person som svarar, även om vi undertecknar med Kvinnojouren Online för anonymitetens skull.
SVAR:
Det är lätt att förstå att du är orolig och att du behöver skydda både dig och dina barn. Det är klokt av dig att söka stöd i hur du ska göra.
Utifrån de risker du beskriver så bör socialtjänsten göra en riskbedömning av ert behov av skydd och, om så bedöms, hjälpa till med skyddat boende.
Det är också en möjlighet för dig att själv göra en ansökan hos socialtjänsten om skyddat boende på annan ort, i den här akuta situationen. Den bör vara skriftlig och du har alltid rätt att få ett skriftligt beslut, som du kan överklaga om du får avslag. Om du vill ha stöd i att formulera en sådan ansökan, så hjälper jag gärna till.
Av det du skriver, att du har ensam vårdnad och skyddade personuppgifter så tänker jag att du har mycket som styrker ditt behov av skydd.
Mitt råd är att göra en formell ansökan till socialtjänsten om att du behöver skydd från barnens pappa och behöver flytta till annan ort med skyddade personuppgifter.
Det finns också en särskild lagstiftning som ger den som är utsatt för våld och som behöver byta bostadsort rätt att ansöka om bistånd i en annan kommun, som man vill flytta till. Det går alltså att ansöka om exempelvis ekonomiskt bistånd men också hjälp med bostad i den nya kommunen med stöd av lagen.
Socialtjänsten kan också begära överflyttning till en annan kommun som ni bedömt innebär en skyddad ort för dig. Då har den nya kommunen en månad på sig att svara. Jag uppfattar att du har en socialsekreterare som du skulle kunna prata med om det, även om jag också förstår att du inte fått så mycket gehör innan?
Vi skriver mer om detta på vår hemsida: Byta bostadsort – Kvinnojouren Online
Nu är det ju tyvärr inte alltid så enkelt att få en bostad på det här sättet, men det finns absolut de kommuner som är behjälpliga. Och det finns alltid möjlighet att överklaga om du får ett negativt beslut.
Jag tänker också att det kan vara klokt att söka stöd från till exempel en kvinnojour där du bor, så att du kan få mer hjälp på plats.
Och självklart skriver jag gärna mer med dig om detta och hjälper till med det jag kan, om du vill. Vi svarar alltid inom tre vardagar och det är samma person som svarar.
SVAR:
Det är mycket klokt att du tar din rädsla på allvar. Du känner din partner och det är en stark varningssignal att det inte känns okej nu och att det skrämmer dig.
Du skriver att du är rädd att det psykiska våldet ska övergå till fysiskt våld, och tyvärr är det inte alls ovanligt att det över tid kan bli en sådan utveckling, utifrån vår kunskap och erfarenhet.
Rädsla är en väldigt stark känsla som ger reaktioner i vår kropp och vårt psyke som vi inte själva styr över. Reaktionerna utgår från vårt autonoma nervsystem och vår hjärna reagerar när vi blir rädda som den gjort i många tusen år. Det kan vara viktigt att tänka på, så att du inte lägger någon skuld på dig själv eller tänker att du “borde” kunna reagera eller göra på annat sätt. Det är automatiska reaktioner som hjärnan använder för att skydda dig.
När man blir rädd, så blir man det. Och har man en gång blivit rädd för en person så brukar rädslan liksom “krypa under skinnet”. Obehag, olust och rädsla uppstår gentemot personen man är rädd för eller i olika situationer där man varit rädd tidigare.
Det är svårt att återfå tillit och trygghet till en person man är rädd för. När rädslan väl smugit sig in i relationen, så brukar den stanna där. Det innebär att oavsett hur mycket man själv, eller den man lever i en relation med, försöker förändra sig och sina reaktioner, så kommer rädslan med stor säkerhet att finnas kvar och påverka relationen.
Det är klokt att ta sin rädsla på allvar och att inte utsätta sig för fara.
För den som fattar beslutet att lämna relationen är det viktigt att veta att risken för våld kan öka i samband med att kvinnan vill separera. Att få hjälp av en kvinnojour eller kommunal enhet för våld i nära relationer är ofta bra, för att få stöd och hjälp med att planera för sin trygghet och sitt skydd i samband med separationen.
Och självklart får du gärna skriva med oss på Kvinnojouren Online, i chatt eller mailsvar. Om du väljer att maila, så svarar vi alltid inom tre vardagar och det är samma person som svarar. Du väljer själv hur ofta och mycket du vill skriva.
SVAR:
Vår erfarenhet är att när du börjat tänka tanken om din man beter sig på ett sätt som är okej eller inte, så ligger det oftast mycket i det. Och oftast handlar det om just partnerns beteende och inte så ofta om hur du själv gör. Det kan vara lättare att tänka utifrån sig själv än att börja se klart och ta in att ens partner beter sig illa på olika sätt, kanske faktiskt utövar olika former av kränkningar, hot och våld.
Det är klokt av dig att ta dina känslor på allvar och att du reagerar på hur du har det i din relation. Du är verkligen inte ensam om att börja tänka tankar om hur du själv agerar i er relation och om det är dig det handlar om och inte din partner?
Många kvinnor som skriver med oss beskriver hur de får tassa på tå och anpassa sig i relationen för att det ska vara så lugnt som möjligt. Kanske är det något som du kan känna igen dig i också?
Svartsjuka och kontroll beskrivs ofta i våra kontakter. Det är också vanligt att kvinnor beskriver partnerns humörsvängningar och att det därför blir oförutsägbart hur dagen kommer att bli eller vilken respons som ges. Att leva med ständig anspänning, stress och ofta rädsla påverkar oss människor både fysiskt och psykiskt. Det är lätt att börja känna sig förvirrad och tänka att man själv börjar bli till exempel paranoid, som du skriver.
Allt detta är något som verkligen påverkar och som kan leda till att man blir förvirrad och till slut knappt vet vad som är sant eller inte, det är lätt att börja tvivla på sig själv och sina egna tankar. Då kan man börja tänka att det kanske är mitt fel eller att jag behöver ändra mig. Det är viktigt att veta att detta inte är ovanligt och att du inte gör något fel. Vad tror du om att tänka så?
Jag vill råda dig att ta kontakt med en kvinnojour där du bor för att i lugn och ro börja sätta mer ord på vad som händer i din relation och på dina känslor och tankar kring det.
Det går också bra att maila eller chatta med oss på Kvinnojouren Online. Vi kan också tipsa dig om vart du kan vända dig där du bor.
SVAR:
Det är klokt av dig att söka hjälp med att bearbeta tidigare erfarenheter. Att leva med anspänning, stress och ofta rädsla över tid påverkar oss människor både fysiskt och psykiskt. Vi har filmen ”Relationers påverkan på hälsan” på vår hemsida www.kvinnojourenonline.se och broschyren ”Varför mår jag inte bättre? Hur relationer kan påverka din hälsa” som framför allt beskriver hälsokonsekvenser och utveckling av komplex PTSD.
På många orter finns kvinnojourer och kommunala enheter inriktade på våld i nära relationer med samtalsmottagning. Kontaktuppgifter finns ofta på kommunens hemsida och här hittar du lokala kvinnojourer: Hitta stöd – Unizon (unizonjourer.se) och Här finns hjälp | Roks Du behöver söka hos både Unizon och ROKS eftersom de har olika medlemsjourer.
Vår erfarenhet är att det ibland behövs komplement som psykoterapi och olika former av avslappningsinlärning, för att kunna återhämta sig helt. Inom Kvinnojouren Online har vi ett särskilt fokus på hälsokonsekvenser och vi arbetar för att uppmärksamma hur stort behovet är av verksamma former för bearbetning.
Vi skriver så här i slutordet i broschyren ”Varför mår jag inte bättre? Hur relationer kan påverka din hälsa”:
”Frågor som rör kvinnors fysiska och psykiska hälsa kopplade till konsekvenserna av att över tid ha utsatts för kränkningar, hot och våld kan inte nog uppmärksammas. Kvinnojouren Online verkar för att sprida kunskap och information inom det här området. Vi hoppas att du som läst vår broschyr, och kanske sett filmen ”Relationers påverkan på hälsan” på vår hemsida, nu har fått en bredare förståelse för hur relationer påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande.
Hälsan är, som vi vet, central för vår livskvalitet. När den som över tid utsatts för återkommande kränkningar, hot och våld i en relation får rätt hjälp, så innebär detta en möjlighet till ett hälsosamt liv. Vi talar om en avsevärt förbättrad livskvalitet – även för de barn vars föräldrar traumatiserats genom typ 2-trauma/komplex PTSD.
Många kvinnor, som börjat se sambanden mellan sin egen utsatta livssituation och de hälsokonsekvenser som blivit följden av den, har uttryckt en önskan om psykoterapeutisk behandling. Det har visat sig att det sällan funnits sådana möjligheter inom hälso- och sjukvården. För de som haft ekonomisk möjlighet har lösningen ofta blivit att vända sig till privata legitimerade psykoterapeuter. Vår förhoppning är att fler ska uppmärksamma våldets hälsokonsekvenser och att adekvat behandling ska erbjudas den som är traumatiserad (typ 2-trauma/komplex PTSD) i betydligt högre utsträckning än idag.”
Jag tar med denna text för att du ska veta att du inte är ensam om att leta efter möjligheter till bearbetning och att det inte alltid är helt lätt att hitta. Vårt råd är att leta tills du hittar den hjälp som passar dig och dina behov. Och du är varmt välkommen att höra av dig till oss igen, så kan vi hjälpas åt att hitta rätt.
SVAR:
På din fråga hur du ska säga att du vill avsluta relationen utan att han blir förkrossad, så är nog svaret att du bara kan ta ansvar för dig själv i detta. Hans reaktioner och känslor är hans, och ingenting som du har möjlighet att styra eller ta ansvar för. Om det låter rimligt för dig?
Självklart är det alltid svårt att göra slut och det är också svårt att hantera när någon annan gör slut. Men det hör till livet att det kan bli så och det är tyvärr ingenting som någon av oss kan skydda oss mot. Det viktiga är att veta att du bara kan ta ansvar för ditt eget liv och försöka vara den person du vill vara. Och då kanske du vill berätta för honom i lugn och ro att du vill göra slut, på det sätt som du tror att du klarar av på bästa sätt?
De reaktioner som han kan ha är hans ansvar att ta hand om. Det kan du inte kontrollera och det är inte ditt ansvar.
Det kan vara en väldigt empatisk och fin sak att tänka på andras känslor och att sätta sig själv åt sidan ett tag, och ibland helt nödvändigt för att livet ska fungera. Men konsekvensen kan bli att man med tiden får lite svårare att säga nej och sätta sina egna gränser. Man fortsätter helt enkelt att sätta sig själv i andra hand och fokusera på den andra, trots att det inte blir så bra. Då är det klokt att stanna upp och fundera över hur du själv vill ha det och vad du behöver göra för att må bra och känna dig trygg.
Alla dina känslor och tankar är okej och viktiga att ta på allvar.
Jag uppfattar också av din fråga att dina vänner och familj är oroliga för hur du har det i den här relationen? Om du vill, så brukar det vara väldigt bra att ha stöd i samband med en separation och att ta hjälp av hur andra ser på situationen.
SVAR:
Det är klokt av dig att tänka på både ditt skydd och din hälsa. Det är verkligen inte konstigt att du påverkas av att riskera att träffa din man och hans familj. Att ständigt utsättas för anspänning, stress och rädsla påverkar oss människor på många olika sätt. Vi har filmen “Relationers påverkan på hälsan” på vår hemsida Kvinnojouren Online – en kvinnojour på nätet och broschyren “Varför mår jag inte bättre? Hur relationer kan påverka din hälsa” om du vill ta del av mer kunskap.
Det är socialtjänsten som beslutar om skyddat boende. Du bör göra en skriftlig ansökan till din socialsekreterare om att flytta till en kvinnojour i en annan stad. Som motivering kan du beskriva att du är rädd när du bor nära din man och hans familj, kanske kan du beskriva något av vad du tror kan hända eller om det hänt något tidigare som styrker att du inte bör vara i närheten av honom. Du kan också beskriva hur du mår och hur det påverkar dig att vara rädd hela tiden, att du inte kan gå ut och att din hälsa har försämrats påtagligt.
Om du vill, så kan du bifoga vår broschyr som stöd för att visa hur det påverkar både fysiskt och psykiskt att leva i ständig anspänning och rädsla.
Du har alltid rätt att få ett skriftligt beslut på din ansökan med en motivering till beslutet. Om du får avslag på din ansökan så har du möjlighet att överklaga och det vill vi starkt rekommendera dig att göra, i så fall. Det är viktigt att frågor kring skydd och hälsa tas på allvar. Du har all rätt att få den hjälp du behöver för att må bra och vara trygg.
Om det är möjligt, så be om stöd i din ansökan av den kvinnojour där du bor nu. Om de kan stödja dig i en ansökan om att få flytta till en kvinnojour i en annan stad, så är det bra.
När Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) genomförde studien ”Våld och hälsa” om hur kroppen och psyket påverkas av att leva i en våldsam relation visade den en tydlig koppling mellan utsatthet för våld och fysisk och psykisk hälsa senare i livet.
Var femte kvinna och var tjugonde man hade någon gång i sitt liv utsatts för allvarligt sexuellt våld. 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen hade som vuxna utsatts för upprepat och systematiskt våld av en aktuell eller tidigare partner.
Bland kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld någon gång i livet är psykisk och fysisk ohälsa vanligare än bland dem som inte varit utsatta. Det gäller både den som varit utsatt som barn och den som varit utsatt i vuxen ålder.
Studien visar också att mycket få berättar för familj och vänner vad de varit med om. Bara några få procent söker professionell hjälp av läkare, psykolog, kurator eller liknande. Samma mönster gäller för såväl sexuella övergrepp som fysiskt våld.
Ta del av studien här: NCK-rapport. Våld och hälsa. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa (uu.se)
Läs mer på NCK:s hemsida:
Att leva under påfrestande omständigheter eller att bli illa behandlad i en nära relation påverkar både vår fysiska och psykiska hälsa. När vi om och om igen utsätts för kränkningar, kontroll, hot och våld skapas reaktioner som kan försätta både kropp och psyke i en återkommande – ja till och med varaktig – obalans.
Många kvinnor som kontaktar Kvinnojouren Online har sökt vård för olika symtom, ofta upprepade gånger. Kvinnorna beskriver ofta att den eller de behandlingar de fått för sina symtom inte hjälpt. De mår helt enkelt inte bättre.
Läs mer i broschyren här nedan genom att klicka på bilden. Det går också bra att beställa broschyrer genom att maila till info@kvinnojourenonline.se
Ur innehållet:
- Vad händer i hjärnan vid stress?
- Kränkningar, hot och våld är traumatiserande
- Hälsokonsekvenser till följd av typ 2-trauma/komplex PTSD
- Våldets påverkan på hälsan – detta säger forskningen
- Uppväxtens betydelse för hälsan
- Vad menas med kränkningar, hot och våld? .
Filmen ”Relationers påverkan på hälsan” beskriver kortfattat hur en livsmiljö präglad av hot och våld påverkar den fysiska och psykiska hälsan. Filmen ligger först på Kvinnojouren Onlines hemsida och går att se där eller visa på helskärm.