Vanliga frågor och svar2024-06-06T05:23:00+00:00

Vanliga frågor och svar

Här finns de vanligaste frågorna och svaren samlade från chatt, mailsvar, Juridisk rådgivning och Fråga psykologen. Under varje rubrik/ämne i översta raden finns ett antal klickbara frågor, med utförliga svar att ta del av. Ofta går det även att läsa mer inom samma område i Biblioteket och i Bloggen.

Hittar du inte svar på din fråga?

Ställ din fråga och få ett personligt svar om du uppger din mailadress. Svaret publiceras under rätt ämne här nedan.

Under varje ämne finns ett antal frågor. Klicka på frågan för att läsa svaret och klicka igen för att stänga och gå vidare.

Jag är ensamstående med 3 barn och har skyddade personuppgifter. Jag behöver hjälp med att byta kommun. Mitt ex är dömd för misshandel på mig, samt att mina 3 barn bevittnade allt. Kommunen jag bor i vägrar lyssna eller hjälpa mig. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Jag är verkligen livrädd att han ska göra illa mig, eller försöka ta vårt barn, när han vet var vi bor. Jag har ensam vårdnad om alla mina barn. Snälla kan ni hjälpa mig? Lever med ständig ångest och skräck, knuten i magen försvinner aldrig.2024-06-06T10:06:41+00:00

SVAR:

Det är lätt att förstå att du är orolig och att du behöver skydda både dig och dina barn. Det är klokt av dig att söka stöd i hur du ska göra.

Jag uppfattar att du är i en akut situation när den person som misshandlat dig kommer ut från fängelset och han vet var ni bor.

Utifrån de risker du beskriver så bör socialtjänsten göra en riskbedömning av ert behov av skydd och, om så bedöms, hjälpa till med skyddat boende.

Det är också en möjlighet för dig att själv göra en ansökan hos socialtjänsten om skyddat boende på annan ort, i den här akuta situationen. Den bör vara skriftlig och du har alltid rätt att få ett skriftligt beslut, som du kan överklaga om du får avslag. Om du vill ha stöd i att formulera en sådan ansökan, så hjälper jag gärna till.

Av det du skriver, att pappan till ditt yngsta barn är dömd för misshandel och kanske barnfridsbrott när barnen bevittnade allt och du har ensam vårdnad och skyddade personuppgifter så tänker jag att du har mycket som styrker ditt behov av skydd.

Kanske ska du helt enkelt göra en formell ansökan till socialtjänsten om att du behöver skydd från barnens pappa och behöver flytta till annan ort med skyddade personuppgifter innan han kommer ut från sitt fängelsestraff och du riskerar att han söker upp dig och barnen?

Det finns också en särskild lagstiftning som ger den som är utsatt för våld och som behöver byta bostadsort rätt att ansöka om bistånd i en annan kommun, som man vill flytta till. Det går alltså att ansöka om exempelvis ekonomiskt bistånd men också hjälp med bostad i den nya kommunen med stöd av lagen.

Socialtjänsten kan också begära överflyttning till en annan kommun som ni bedömt innebär en skyddad ort för dig. Då har den nya kommunen en månad på sig att svara. Jag uppfattar att du har en socialsekreterare som du skulle kunna prata med om det, även om jag också förstår att du inte fått så mycket gehör innan?

Vi skriver mer om detta på vår hemsida: Byta bostadsort – Kvinnojouren Online

Nu är det ju tyvärr inte alltid så enkelt att få en bostad på det här sättet, men det finns absolut de kommuner som är behjälpliga. Och det finns alltid möjlighet att överklaga om du får ett negativt beslut.

Jag tänker också att det kan vara klokt att söka stöd från till exempel en kvinnojour där du bor, så att du kan få mer hjälp på plats.

Och självklart skriver jag gärna mer med dig om detta och hjälper till med det jag kan, om du vill. Vi svarar alltid inom tre vardagar och det är samma person som svarar.

Jag är rädd, så rädd att det psykiska ska bli fysiskt. Någonting känns verkligen inte okej nu och det skrämmer mig. Jag vet inte vad jag ska göra.2024-06-06T08:14:22+00:00

SVAR:

Det är mycket klokt att du tar din rädsla på allvar. Du känner din partner och det är en stark varningssignal att det inte känns okej nu och att det skrämmer dig.

Du skriver att du är rädd att det psykiska våldet ska övergå till fysiskt våld, och tyvärr är det inte alls ovanligt att det över tid kan bli en sådan utveckling, utifrån vår kunskap och erfarenhet.

Rädsla är en väldigt stark känsla som ger reaktioner i vår kropp och vårt psyke som vi inte själva styr över. Reaktionerna utgår från vårt autonoma nervsystem och vår hjärna reagerar när vi blir rädda som den gjort i många tusen år. Det kan vara viktigt att tänka på, så att du inte lägger någon skuld på dig själv eller tänker att du “borde” kunna reagera eller göra på annat sätt. Det är automatiska reaktioner som hjärnan använder för att skydda dig.

När man blir rädd, så blir man det. Och har man en gång blivit rädd för en person så brukar rädslan liksom “krypa under skinnet”. Obehag, olust och rädsla uppstår gentemot personen man är rädd för eller i olika situationer där man varit rädd tidigare.

Det är svårt att återfå tillit och trygghet till en person man är rädd för. När rädslan väl smugit sig in i relationen, så brukar den stanna där. Det innebär att oavsett hur mycket man själv, eller den man lever i en relation med, försöker förändra sig och sina reaktioner, så kommer rädslan med stor säkerhet att finnas kvar och påverka relationen.

Det är klokt att ta sin rädsla på allvar och att inte utsätta sig för fara.

För den som fattar beslutet att lämna relationen är det viktigt att veta att risken för våld kan öka i samband med att kvinnan vill separera. Att få hjälp av en kvinnojour eller kommunal enhet för våld i nära relationer är ofta bra, för att få stöd och hjälp med att planera för sin trygghet och sitt skydd i samband med separationen.

Och självklart får du gärna skriva med oss på Kvinnojouren Online, i chatt eller mailsvar. Om du väljer att maila, så svarar vi alltid inom tre vardagar och det är samma person som svarar. Du väljer själv hur ofta och mycket du vill skriva.

Jag känner mig väldigt illa till mods just nu och vet inte om jag bara fastnat i paranoida tankar eller om min man beter sig på ett sätt som inte är okej? Jag behöver hjälp att se objektivt på vår situation. Om jag bara är paranoid och lättpåverkad och det är jag själv som har försatt mig i den här situationen?2024-06-06T08:33:50+00:00

SVAR:

Vår erfarenhet är att när du börjat tänka tanken om din man beter sig på ett sätt som är okej eller inte, så ligger det oftast mycket i det. Och oftast handlar det om just partnerns beteende och inte så ofta om hur du själv gör. Det kan vara lättare att tänka utifrån sig själv än att börja se klart och ta in att ens partner beter sig illa på olika sätt, kanske faktiskt utövar olika former av kränkningar, hot och våld.

Det är klokt av dig att ta dina känslor på allvar och att du reagerar på hur du har det i din relation. Du är verkligen inte ensam om att börja tänka tankar om hur du själv agerar i er relation och om det är dig det handlar om och inte din partner?

Många kvinnor som skriver med oss beskriver hur de får tassa på tå och anpassa sig i relationen för att det ska vara så lugnt som möjligt. Kanske är det något som du kan känna igen dig i också?

Svartsjuka och kontroll beskrivs ofta i våra kontakter. Det är också vanligt att kvinnor beskriver partnerns humörsvängningar och att det därför blir oförutsägbart hur dagen kommer att bli eller vilken respons som ges. Att leva med ständig anspänning, stress och ofta rädsla påverkar oss människor både fysiskt och psykiskt. Det är lätt att börja känna sig förvirrad och tänka att man själv börjar bli till exempel paranoid, som du skriver.

Allt detta är något som verkligen påverkar och som kan leda till att man blir förvirrad och till slut knappt vet vad som är sant eller inte, det är lätt att börja tvivla på sig själv och sina egna tankar. Då kan man börja tänka att det kanske är mitt fel eller att jag behöver ändra mig. Det är viktigt att veta att detta inte är ovanligt och att du inte gör något fel. Vad tror du om att tänka så?

Jag vill råda dig att ta kontakt med en kvinnojour där du bor för att i lugn och ro börja sätta mer ord på vad som händer i din relation och på dina känslor och tankar kring det.

Det går också bra att maila eller chatta med oss på Kvinnojouren Online. Vi kan också tipsa dig om vart du kan vända dig där du bor.

Jag vill ha hjälp att bearbeta mina erfarenheter av våld för att kunna gå vidare och lägga dessa år bakom mig. Jag lämnade mitt förhållande för flera år sedan men det påverkar mig fortfarande. Jag vill ha hjälp att minska påfrestningen så mycket som möjligt och kunna ta överhanden över situationen jag sitter i. Vill hellre ha samtal än skrift. Ska jag vända mig någon annanstans då?2024-06-06T08:34:10+00:00

SVAR:

Det är klokt av dig att söka hjälp med att bearbeta tidigare erfarenheter. Att leva med anspänning, stress och ofta rädsla över tid påverkar oss människor både fysiskt och psykiskt. Vi har filmen ”Relationers påverkan på hälsan” på vår hemsida www.kvinnojourenonline.se och broschyren ”Varför mår jag inte bättre? Hur relationer kan påverka din hälsa” som framför allt beskriver hälsokonsekvenser och utveckling av komplex PTSD.

Här hos Kvinnojouren Online erbjuder vi kontakt via mail och chatt. Vi har tyvärr inte möjlighet eller resurser till bearbetande personliga samtal i nuläget.

På många orter finns kvinnojourer och kommunala enheter inriktade på våld i nära relationer med samtalsmottagning. Kontaktuppgifter finns ofta på kommunens hemsida och här hittar du lokala kvinnojourer: Hitta stöd – Unizon (unizonjourer.se) och Här finns hjälp | Roks Du behöver söka hos både Unizon och ROKS eftersom de har olika medlemsjourer.

Vår erfarenhet är att det ibland behövs komplement som psykoterapi och olika former av avslappningsinlärning, för att kunna återhämta sig helt. Inom Kvinnojouren Online har vi ett särskilt fokus på hälsokonsekvenser och vi arbetar för att uppmärksamma hur stort behovet är av verksamma former för bearbetning.

Vi skriver så här i slutordet i broschyren ”Varför mår jag inte bättre? Hur relationer kan påverka din hälsa”:

”Frågor som rör kvinnors fysiska och psykiska hälsa kopplade till konsekvenserna av att över tid ha utsatts för kränkningar, hot och våld kan inte nog uppmärksammas. Kvinnojouren Online verkar för att sprida kunskap och information inom det här området. Vi hoppas att du som läst vår broschyr, och kanske sett filmen ”Relationers påverkan på hälsan” på vår hemsida, nu har fått en bredare förståelse för hur relationer påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande.

Hälsan är, som vi vet, central för vår livskvalitet. När den som över tid utsatts för återkommande kränkningar, hot och våld i en relation får rätt hjälp, så innebär detta en möjlighet till ett hälsosamt liv. Vi talar om en avsevärt förbättrad livskvalitet – även för de barn vars föräldrar traumatiserats genom typ 2-trauma/komplex PTSD.

Många kvinnor, som börjat se sambanden mellan sin egen utsatta livssituation och de hälsokonsekvenser som blivit följden av den, har uttryckt en önskan om psykoterapeutisk behandling. Det har visat sig att det sällan funnits sådana möjligheter inom hälso- och sjukvården. För de som haft ekonomisk möjlighet har lösningen ofta blivit att vända sig till privata legitimerade psykoterapeuter. Vår förhoppning är att fler ska uppmärksamma våldets hälsokonsekvenser och att adekvat behandling ska erbjudas den som är traumatiserad (typ 2-trauma/komplex PTSD) i betydligt högre utsträckning än idag.”

Jag tar med denna text för att du ska veta att du inte är ensam om att leta efter möjligheter till bearbetning och att det inte alltid är helt lätt att hitta. Vårt råd är att leta tills du hittar den hjälp som passar dig och dina behov. Och du är varmt välkommen att höra av dig till oss igen, så kan vi hjälpas åt att hitta rätt.

Jag är så arg på hur han har behandlat mig och jag vet att jag aldrig kommer kunna lita på honom igen. Jag vill inte hamna i den situationen igen, och jag vet att jag inte kan vara med honom. Men jag vet inte hur jag ska säga det? Jag har lovat honom en sista chans, och han har varit orolig hela tiden för att jag ska ångra mig och för att alla andra ska säga åt mig att inte ge honom det.2024-06-06T08:34:30+00:00

SVAR:

På din fråga hur du ska säga att du vill avsluta relationen utan att han blir förkrossad, så är nog svaret att du bara kan ta ansvar för dig själv i detta. Hans reaktioner och känslor är hans, och ingenting som du har möjlighet att styra eller ta ansvar för. Om det låter rimligt för dig?

Självklart är det alltid svårt att göra slut och det är också svårt att hantera när någon annan gör slut. Men det hör till livet att det kan bli så och det är tyvärr ingenting som någon av oss kan skydda oss mot. Det viktiga är att veta att du bara kan ta ansvar för ditt eget liv och försöka vara den person du vill vara. Och då kanske du vill berätta för honom i lugn och ro att du vill göra slut, på det sätt som du tror att du klarar av på bästa sätt?

De reaktioner som han kan ha är hans ansvar att ta hand om. Det kan du inte kontrollera och det är inte ditt ansvar.

Det kan vara en väldigt empatisk och fin sak att tänka på andras känslor och att sätta sig själv åt sidan ett tag, och ibland helt nödvändigt för att livet ska fungera. Men konsekvensen kan bli att man med tiden får lite svårare att säga nej och sätta sina egna gränser. Man fortsätter helt enkelt att sätta sig själv i andra hand och fokusera på den andra, trots att det inte blir så bra. Då är det klokt att stanna upp och fundera över hur du själv vill ha det och vad du behöver göra för att må bra och känna dig trygg.

Alla dina känslor och tankar är okej och viktiga att ta på allvar.

Jag uppfattar också av din fråga att dina vänner och familj är oroliga för hur du har det i den här relationen? Om du vill, så brukar det vara väldigt bra att ha stöd i samband med en separation och att ta hjälp av hur andra ser på situationen.

 

Jag bor på en kvinnojour i samma kommun som jag bodde med min man, som utsatt mig för våld. Jag känner mig inte trygg här och min hälsa blir sämre. Jag kan inte gå ut för att jag är rädd att träffa min man eller hans familj eller någon som känner honom. Hur kan jag göra?2024-06-06T08:35:51+00:00

SVAR:

Det är klokt av dig att tänka på både ditt skydd och din hälsa. Det är verkligen inte konstigt att du påverkas av att riskera att träffa din man och hans familj. Att ständigt utsättas för anspänning, stress och rädsla påverkar oss människor på många olika sätt. Vi har filmen “Relationers påverkan på hälsan” på vår hemsida Kvinnojouren Online – en kvinnojour på nätet och broschyren “Varför mår jag inte bättre? Hur relationer kan påverka din hälsa” om du vill ta del av mer kunskap.

Det är socialtjänsten som beslutar om skyddat boende. Du bör göra en skriftlig ansökan till din socialsekreterare om att flytta till en kvinnojour i en annan stad. Som motivering kan du beskriva att du är rädd när du bor nära din man och hans familj, kanske kan du beskriva något av vad du tror kan hända eller om det hänt något tidigare som styrker att du inte bör vara i närheten av honom. Du kan också beskriva hur du mår och hur det påverkar dig att vara rädd hela tiden, att du inte kan gå ut och att din hälsa har försämrats påtagligt.

Om du vill, så kan du bifoga vår broschyr som stöd för att visa hur det påverkar både fysiskt och psykiskt att leva i ständig anspänning och rädsla.

Du har alltid rätt att få ett skriftligt beslut på din ansökan med en motivering till beslutet. Om du får avslag på din ansökan så har du möjlighet att överklaga och det vill vi starkt rekommendera dig att göra, i så fall. Det är viktigt att frågor kring skydd och hälsa tas på allvar. Du har all rätt att få den hjälp du behöver för att må bra och vara trygg.

Om det är möjligt, så be om stöd i din ansökan av den kvinnojour där du bor nu.  Om de kan stödja dig i en ansökan om att få flytta till en kvinnojour i en annan stad, så är det bra.

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) presenterade 2014 rapporten “Våld och hälsa – en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa”.2024-06-06T08:56:57+00:00

När Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) genomförde studien ”Våld och hälsa” om hur kroppen och psyket påverkas av att leva i en våldsam relation visade den en tydlig koppling mellan utsatthet för våld och fysisk och psykisk hälsa senare i livet.

Var femte kvinna och var tjugonde man hade någon gång i sitt liv utsatts för allvarligt sexuellt våld. 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen hade som vuxna utsatts för upprepat och systematiskt våld av en aktuell eller tidigare partner.

Bland kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld någon gång i livet är psykisk och fysisk ohälsa vanligare än bland dem som inte varit utsatta. Det gäller både den som varit utsatt som barn och den som varit utsatt i vuxen ålder.

Studien visar också att mycket få berättar för familj och vänner vad de varit med om. Bara några få procent söker professionell hjälp av läkare, psykolog, kurator eller liknande. Samma mönster gäller för såväl sexuella övergrepp som fysiskt våld.

Ta del av studien här: NCK-rapport. Våld och hälsa. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa (uu.se)

Läs mer på NCK:s hemsida:

 

 

Varför mår jag inte bättre? Hur relationer kan påverka din hälsa2024-06-06T09:44:49+00:00

Att leva under påfrestande omständigheter eller att bli illa behandlad i en nära relation påverkar både vår fysiska och psykiska hälsa. När vi om och om igen utsätts för kränkningar, kontroll, hot och våld skapas reaktioner som kan försätta både kropp och psyke i en återkommande – ja till och med varaktig – obalans.

Många kvinnor som kontaktar Kvinnojouren Online har sökt vård för olika symtom, ofta upprepade gånger. Kvinnorna beskriver ofta att den eller de behandlingar de fått för sina symtom inte hjälpt. De mår helt enkelt inte bättre.

Läs mer i broschyren här nedan genom att klicka på bilden. Det går också bra att beställa broschyrer genom att maila till info@kvinnojourenonline.se

Ur innehållet:

  • Vad händer i hjärnan vid stress?
  • Kränkningar, hot och våld är traumatiserande
  • Hälsokonsekvenser till följd av typ 2-trauma/komplex PTSD
  • Våldets påverkan på hälsan – detta säger forskningen
  • Uppväxtens betydelse för hälsan
  • Vad menas med kränkningar, hot och våld? .

Filmen ”Relationers påverkan på hälsan” beskriver kortfattat hur en livsmiljö präglad av hot och våld påverkar den fysiska och psykiska hälsan. Filmen ligger först på Kvinnojouren Onlines hemsida och går att se där eller visa på helskärm.

Se filmen här ⇒

Till toppen