Vilket stöd våldsutsatta kvinnor och barn får avgörs i dag av var i landet de bor. Det visar Unizons nya granskning, Kvinnofridsbarometern 2025. Trots att rätten till stöd och skydd är lagstadgad skiljer sig kommunernas arbete åt, och på flera områden har utvecklingen gått bakåt.

Kvinnofridsbarometern publicerades första gången för tio år sedan. Trots återkommande granskningar kvarstår grundläggande brister. Jämfört med 2015 uppger färre kommuner att de finansierar en idéburen kvinnojour. Färre har genomfört en grundläggande kartläggning av våldets omfattning och kommuninvånarnas behov av stöd och skydd.

Stödet till våldsutsatta ett lotteri

– Det är oacceptabelt att stödet till våldsutsatta kvinnor och barn fungerar som ett lotteri. Skydd mot våld är inte en ambitionsfråga eller fritt valt arbete, det är en skyldighet enligt lag, säger Olga Persson, ordförande Unizon.

Samtidigt visar barometern att förbättringar har skett, men arbetet går trögt. Efter lagändringar 2023 arbetar fler kommuner förebyggande mot våld, och andelen kommuner som har rutiner för att säkerställa skolgång för barn i skyddat boende har ökat från 1 av 10 till 6 av 10. Men att 4 av 10 kommuner fortfarande saknar sådana rutiner, trots skolplikt, är allvarligt.

– Vi vet vad som krävs. Nu behöver varje kommun ta ett samlat grepp. Ingen kvinna eller barn ska falla mellan stolarna, säger Olga Persson.

Unizons krav

För att säkerställa ett likvärdigt och sammanhållet arbete i hela landet kräver Unizon att:

  • Alla kommuner antar en lokal nollvision mot mäns våld mot kvinnor
  • Kommuner inrättar lokala krisråd med mandat att samordna arbetet mellan socialtjänst, skola, polis, hälso- och sjukvård och idéburna jourer
  • Långsiktig och öronmärkt finansiering säkras för kvinnojourerna och kvinnofridsarbetet

Kommuner toppen 10

Kommun 2025 2023 2021 2019 2017 2015
Trollhättans stad 1 1 1 1 1 6
Eskilstuna kommun 2 3 2 100 55 *
Södertälje kommun 2 24 38 10 * 82
Västerås stad 4 3 3 * 10 11
Lidköpings kommun 5 2 40 62 * *
Lunds kommun 5 28 12 10 32 *
Nordanstigs kommun 7 * * * * *
Sigtuna kommun 8 74 46 2 15 *
Karlstads kommun 8 8 5 4 11 9
Göteborgs stad 8 6 7 5 * 69

Kommuner botten 10

Kommun 2025 2023 2021 2019 2017 2015
Svalövs kommun 170 * * * * *
Mariestads kommun 170 134 * * 154 95
Högsby kommun 173 139 * * * *
Simrishamns kommun 173 142 70 50 * 34
Bjuvs kommun 175 * * * * *
Ydre kommun 176 * 16 * * 196
Åtvidabergs kommun 177 165 183 * * 108
Bromölla kommun 177 161 143 * * 113
Sotenäs kommun 179 * * * * *
Boxholms kommun 180 * * * * *

Här finns hela undersökningen och länk till enskilda kommuners resultat: Kvinnofridsbarometern 2025

Om Unizon
Unizon samlar merparten av kvinnojourerna i Sverige. Över 140 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer finns över hela landet och stöttar och skyddar via chatt, telefon och IRL. Jourerna har runt 200 000 stödsamtal om året, det innebär ett stödsamtal var tredje minut. Läs mer: unizonjourer.se

Om undersökningen
Kvinnofridsbarometern bygger på en enkät till landets 290 kommuner. Enkäten innehåller frågor om hur arbetet är organiserat, rutiner, insatser, förebyggande åtgärder och kompetens inom förvaltningen.

182 kommuner har besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 63 procent. Några gemensamma nämnare mellan de kommuner som inte svarat på enkäten har inte kunnat identifieras och både stora och små kommuner har deltagit. Kommuner från såväl storstadsregioner som landsbygd ingår, och den geografiska spridningen är god. 180 kommuner har svarat på minst 12 av de totalt 17 poänggivande frågorna och har rangordnats utifrån den poäng de erhållit på respektive fråga.

Antalet barn som följer med en förälder till skyddat boende har minskat de senaste åren. Nu har Socialstyrelsen analyserat möjliga orsaker till utvecklingen. – Det är viktigt att understryka att våldet mot barn och kvinnor inte har minskat. Barns behov av skydd är fortsatt stort. Därför är det viktigt att förstå vad som hänt med barnen säger Åsa Borén, utredare på Socialstyrelsen.

Minskningen beror på en kedja av faktorer

Antalet barn i skyddat boende minskade med 34 procent mellan 2019 och 2023, samtidigt som antalet vuxna ökade något. Socialstyrelsens analys visar att minskningen av antalet barn har flera samverkande förklaringar.

Svag ekonomi, minskat hjälpsökande, misstro mot socialtjänsten, samt konsekvenser av ny lagstiftning kring skyddat boende är några faktorer som kan förklara utvecklingen. Under pandemin minskade också socialtjänstens möjligheter till uppsökande och motiverande arbete.

Färre ideella boenden och ökad misstro mot socialtjänsten

Samtidigt har antalet ideellt drivna skyddade boenden, som kvinnojourer, minskat. Dessa verksamheter har ofta fungerat som lågtröskelalternativ där våldsutsatta kunnat söka stöd anonymt. Utvecklingen sammanfaller med en ökad misstro mot socialtjänsten, inte minst bland utrikes födda kvinnor, delvis kopplad till desinformation och rädsla för att barn ska omhändertas.

– När färre våldsutsatta söker hjälp riskerar våldet att fortsätta och barn får inte det skydd de behöver. Det är en utveckling som behöver tas på största allvar, säger Åsa Borén.

Lagändring stärker barns rättigheter – men skapar utmaningar

Analysen pekar också på organisatoriska utmaningar inom socialtjänsten. Hög arbetsbelastning, personalomsättning och ökade krav på dokumentation påverkar möjligheten till motivationsarbete, en avgörande faktor för att kvinnor med barn ska våga ta steget till skyddat boende.

Lagändringen kring skyddat boende från 2024 som stärker barnets rättigheter genom ett eget placeringsbeslut, har förbättrat rättssäkerheten men samtidigt gjort processerna mer komplexa. Bristande samverkan mellan barn- och vuxenenheter på socialtjänsten riskerar i vissa fall att leda till olika bedömningar av barns skyddsbehov.

– Det är viktigt med en samsyn om barnens skyddsbehov för att barnet ska få det stöd och skydd som den behöver och har rätt till, säger Åsa Borén.

Socialstyrelsen fortsätter följa utvecklingen och arbetar med att stödja tillämpningen av reformen om skyddat boende. Myndigheten kommer bland annat ta fram ett bedömningsstöd till kommunerna för placering av barn i skyddat boende.

Under 2026 kommer ny nationell statistik att publiceras, vilket ger bättre kunskap om vilka som placeras i skyddat boende och varför. Socialstyrelsen fortsätter också arbetet med att motverka desinformation och stärka tilliten till socialtjänsten.

Läs även:

Kartläggning av skyddat boende

Källa: Färre barn i skyddat boende – flera faktorer bakom minskningen – Socialstyrelsen

 

Det här är en viktig och komplex fråga. Det finns många samverkande mekanismer – psykologiska, sociala, biologiska och strukturella – som gör att kvinnor kan stanna kvar i, eller återvända till, våldsamma relationer. Det handlar aldrig om svaghet eller ”dåliga val”.

Här är de centrala mekanismerna, överskådligt men med fördjupning:

💔 Normaliseringsprocessen

Våldet kommer ofta gradvis. Gränser flyttas steg för steg:

Efter ett tag börjar kvinnan:

Det onormala blir ”vardag”.

🧠 Traumabindning (trauma bonding)

Våld varvas ofta med:

Hjärnan kopplar ihop rädsla + lättnad + närhet, vilket skapar ett starkt band – liknande beroendemekanismer. Detta gör uppbrott psykologiskt smärtsamt, även när relationen är farlig.

😔 Skam, skuld och självanklagelse

Många kvinnor tänker:

Skam leder till:

Och därmed större sårbarhet.

🔒 Rädsla – särskilt för eskalerat våld

Att lämna är den farligaste perioden i en våldsrelation.
Kvinnor kan vara rädda för:

Rädslan är ofta rationell, inte överdriven.

👶 Barnen

Många stannar för att:

Samtidigt kan våldet mot kvinnan göra det svårare att se sina egna behov.

🏚️ Ekonomiskt och praktiskt beroende

Förövaren kan:

Att lämna kan upplevas som:

🕸️ Isolering och nedbrutet självförtroende

Systematisk nedbrytning leder till:

Kvinnan kan börja tro att hon inte klarar sig utan honom.

🌱 Hoppet om förändring

Många förövare:

Kvinnan håller fast vid:

🧱 Samhällets strukturer

Yttre faktorer som bidrar:

⚠️ Viktigt att understryka

Att en kvinna stannar eller återvänder betyder inte att våldet är mindre allvarligt.
Det betyder att hindren för att lämna är större än möjligheterna just då.

Frågor som rör vår fysiska och psykiska hälsa kopplade till konsekvenserna av att över tid ha utsatts för kränkningar, hot och våld kan inte nog uppmärksammas.

Att över tid leva i ständig anspänning, stress och ofta rädsla påverkar oss människor både fysiskt och psykiskt och kan leda till omfattande hälsokonsekvenser och traumatisering.

Kvinnojouren Online verkar för att sprida kunskap och information inom det här området.

Trauman kan delas in i två grupper; typ 1 och Typ 2/komplex PTSD (komplext posttraumatiskt stressyndrom).

Typ 1-trauma kan beskrivas som kortare påfrestningar där traumat inte upprepas om och om igen och där vi inte försätts i total maktlöshet. Den krisprocess som följer av traumat kan se ut på följande sätt: vi kan förneka att det som hänt har hänt, vi kan bli förvirrade, arga, ledsna och besvikna. Krisreaktionerna påverkar oss under en kortare period. Därefter återgår vi till vårt normala läge igen. De flesta behöver inte söka professionell hjälp.

TYP 2-trauma/komplex PTSD:
Att däremot under en längre tid leva i en situation med återkommande traumatisering i form av kränkningar, hot och våld utarmar den fysiska och psykiska orken. I en pågående utsatthet ges sällan möjlighet till återhämtning. Detta leder till typ 2-trauma/komplex PTSD. Typ 2-trauma/komplex PTSD självläker inte. Den som har traumatiserats på detta sätt behöver professionell behandling.

Vår förhoppning är att fler ska uppmärksamma våldets hälsokonsekvenser och att adekvat behandling ska erbjudas den som är traumatiserad (typ 2-trauma/komplex PTSD) i betydligt högre utsträckning än idag.

Vill du ha mer information? Se filmen “Relationers påverkan på hälsan” på vår hemsida och beställ broschyren “Varför mår jag inte bättre? Hur relationer kan påverka din hälsa” genom att maila oss på info@kvinnojourenonline.se

Broschyren finns även att läsa digitalt på hemsidan www.kvinnojourenonline.se