Kvinnohistoria genom tiderna

Historier om kvinnor, kvinnorörelser och kvinnofrågor har under olika tider och på varierande sätt har bidragit till eller påverkat samhällsutvecklingen, lokalt nationellt och internationellt.

Kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden tenderar att vara mindre synliga i historieskrivningen. Kvinnor i alla samhällsklasser – från drottningar till pigor – har varit med och byggt samhället och att synliggöra detta är en fråga om mänskliga rättigheter och demokrati. Många av de centrala teman som präglar kvinnors villkor och betydelse i historien förmedlas bäst med kunskap från flera håll.

Stockholms Kvinnohistoriska är ett innovativt museum utan permanent byggnad. Museet arbetar för att göra kvinnohistorien synlig och en historieskrivning som rymmer fler perspektiv.

Stockholms Kvinnohistoriska är ett nytt slags museum – ett medlemsmuseum utan egen permanent byggnad. Museet bjuder in alla att delta i arbetet med att göra kvinnohistoria till allmänbildning och är en ideell förening av kulturaktörer, arkiv och andra museer som vill samarbeta för att ge kvinnor större utrymme i historieskrivningen.

Stockholms Kvinnohistoriska knyter kvinnohistoria till aktuella frågor och brännande ämnen som påverkar människors dagliga liv genom att  ta plats i din vardag – på torget, ditt favoritmuseum eller lokala bibliotek, på mjölkpaketet du har på frukostbordet eller i din poddspelare.

Museets samarbeten skapar nya möten mellan målgrupper och kulturformer, där konst och kultur används till att berätta och skapa historia på överraskande sätt. För att nå en stor publik med kvinnohistorisk forskning vill man arbeta kreativt och innovativt – och samtidigt vitalisera museirollen.

Källa: Stockholms Kvinnohistoriskas hemsida

Här har vi samlat några viktiga årtal som visar hur kvinnors situation förändrats och utvecklats under från 1800-talet och framåt:

1864 – Straffrättsligt skydd mot makes misshandel

1864 förbjöds den gifta mannen att misshandla sin hustru, det är den första lagstadgade förändringen som stärkt kvinnans rätt inom äktenskapet.

1884 – Den ogifta kvinnan blir myndig fullt ut

Myndighetsåldern för ogifta kvinnor sänks från 25 år till 21 år, samma ålder som män sedan tidigare blev myndiga vid. Detta gällde alltså bara ogifta kvinnor, när en kvinna gifte sig så ställdes hon under mannens målsmanskap.

1919 – Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdag

Kampen om den kvinnliga rösträtten kom upp på dagordningen redan under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. 1912 las ett lagförslag fram om att införa kvinnlig rösträtt men förslaget röstades då ned. Först 1919 tas beslutet att kvinnor får allmän rösträtt och även blir valbara till riksdagen. 12 september 1921 sker första riksdagsvalet där kvinnor kan utöva sin rösträtt.

1921 – Den gifta kvinnan blir myndig

Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken. Nu blir kvinnor myndiga vid 21 års ålder oavsett civiltillstånd.

1921 – Första kvinnorna väljs in till riksdagen

I riksdagsvalet 1921, där kvinnor för första gången var såväl röstberättigade som valbara, valdes fem kvinnor in i riksdagen. Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin, Kerstin Hesselgren och Agda Östlund.

1937 – Straffbarheten för offret vid incest tas bort

Avsikten med 1937 års lagändring var att fria incestoffret från skuld. Lagen innebar att den yngre parten skulle straffriförklaras om personen var under 18 år när den incestuösa relationen hade inletts eller om föräldern hade missbrukat barnets beroendeställning.

1944 – Kriminaliseringen av homosexuellas sexualitet upphävs

Sexuella relationer mellan samtyckande vuxna individer av samma kön avkriminaliseras 1944. Sjukdomsdiagnosen kvarstår dock.

1949 – Även modern räknas som barnets förmyndare

Det bestäms att inte bara fadern utan även modern räknas som barnets förmyndare.

1965 – Våldtäkt blir ett brott också inom äktenskapet
Den första lagen som förbjuder våldtäkt specifikt inom äktenskapet träder i kraft 1965. Trots lagen som kriminaliserade inomäktenskaplig våldtäkt så dömdes ingen för ett sådant brott förrän 1984.

1973 – Fri skilsmässa

Skilsmässa ska beviljas de som är överens om att skiljas, dock med ett halvårs betänketid om de har barn under 16 år.

1975 – Lagen om fri abort

Sedan 1975 har kvinnor i Sverige haft möjlighet till fri abort enligt lag. Lagen innebär att det är möjligt att göra abort fram till artonde veckan i sin graviditet utan att behöva ange skälet till aborten. Efter artonde veckan kan det ibland vara möjligt att göra abort, men det måste då finnas ett särskilt tillstånd.

1978 – Första kvinnojourerna startades

Under 1970-talet startade kvinnojoursrörelsen och de första två kvinnojourerna i Sverige bildades i Göteborg och Stockholm unden 1978. Kvinnohuset i Göteborg och Alla Kvinnors Hus i Stockholm. Rörelsen startade som en reaktion på samhällets bristande förmåga att ta tag i problemet mäns våld mot kvinnor i nära relation. De skyddade boenden som öppnade skulle ge möjlighet åt kvinnor att lämna den otrygga miljön i hemmet.

1979 – Agaförbud mot barn

1979 var Sverige det första landet i världen att införa förbud mot aga, vilket innebar att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller på annat vis kränkande behandling. Med agaförbudet likaställdes aga med misshandel och syftade att markera att barn, precis som vuxna, har rätt till skydd mot våld.

1979 – Homosexualitet inte längre sjukdomsdiagnos

Socialstyrelsen avskaffar homosexualitet som sjukdomsdiagnos, den har tidigare betecknats som en mental rubbning och anomali. Sverige blir då första landet i världen att göra det.

1979 – Jämställdhetslagen

Jämställdhetslagen antas 1979 och träder i kraft 1980. Jämställdhetslagen har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt till arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Kvinnor och män fick formellt samma rättigheter i svenskt samhällsliv.

1982 – Misshandel i hemmet faller under allmänt åtal

Misshandel på enskild plats faller under allmänt åtal, vilket innebär att en anmälan inte kan återkallas samt att det inte är målsägande som avgör om brottet ska anges till åtalan.

1982 – Lag mot kvinnlig könsstympning införs

1982 införs en lag mot kvinnlig könstympning som innebär att oavsett om samtycke inhämtas för ingreppet eller inte så är det inte tillåtet att göra ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem.

1984 – Våldtäktsparagrafen blir könsneutral

Våldtäktsparagrafen blir könsneutral och innefattar då även homosexuella övergrepp.

1984 – Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) bildades

Roks bildas år 1987 och är en partipolitiskt obunden riksorganisation för kvinno- och tjejjourer. Roks arbetar för stöd till kvinnor och barn som utsätt för våld av män och våld i nära relation.

1988 – Brottsoffret får rätt till målsägandebiträde i mål om sexualbrott och allvarlig kvinnomisshandel

För att stärka brottsoffrets ställning i rättsprocessen så införs lagen om målsägandebiträde år 1988. Lagen avser att se till målsägandens behov av juridiskt och kurativt stöd under förundersökning och rättegång genom rätten till eget, kostnadsfritt, juridiskt biträde. Lagen omfattade till att börja med främst grövre sexualbrott samt en del grövre våldsbrott.

1988 – Lagen om besöksförbud antas

Enligt lagen om besöksförbud får förbud tillhandahållas för en person att besöka eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter en person.

1993 – FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antas

20 december 1993 antogs deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, utan omröstning. I deklarationen beskrivs det bråskande behovet av att mänskiliga rättigheter, så som jämlikhet, säkerhet, frihet, integritet och värdighet, världen över måste tillämpas för kvinnor.

1996 – Sveriges kvinnojourers riksförbund, numera Unizon, bildades

Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR) bildades 1996 efter att ett antal kvinnojourer valde att lämna Roks. 2015 bytte SKR namn till sitt nuvarande, Unizon. Unizon är en riksorganisation för jourer över hela landet och samlar idag över 130 aktiva jourer.

1998 – Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster
Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster innebär att det är straffbelagt att köpa sexuella tjänster men däremot inte att sälja dem. Sverige är första landet i världen att förbjuda köp av sexuella tjänster medan det är lagligt att sälja.

1998 – Propositionen Kvinnofrid

Regeringen satsar 41 miljoner kronor på olika åtgärder för att minska våld mot kvinnor, prostitution och sexuella trakasserier i arbetslivet.

2002 – Människohandel för sexuella ändamål blir eget brott

År 2002 förstärks det straffrättsliga skyddet mot sådan handel med människor som syftar till att de ska utnyttjas för sexuella ändamål. Människohandel för sexuella ändamål blir ett brott i Sverige.

2008 – Ny diskrimineringslag

En ny diskrimineringslag antas som ersätter jämställdhetslagen samt övriga diskrimineringslagar. Lagen avser att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

2009 – Könsneutral äktenskapslagstiftning

Könsneutral äktenskapslagstiftning röstas igenom i riksdagen och börjar gälla från 1 maj. En persons kön har inte längre betydelse för möjligheten att ingå i äktenskap. Således ska två personer av samma kön kunna ingå i äktenskap på samma villkor som par av olika kön.

2011 – Istanbulkonventionen undertecknas

Sverige undertecknar 2011 Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Den slår fast att våld mot kvinnor är könsrelaterat på strukturell nivå och att förebygga vålder beskrivs som avgörande för att kunna åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor.

2018 – Jämställdhetsmyndigheten

Under 2016 tas beslutet av Regeringen att en jämställdhetsmyndighet ska inrättas. I januari 2018 startar Jämställdhetsmyndighetens verksamhet, placerad i Göteborg.

2018 – Samtyckeslagen

Den nya sexualbrottslagen bygger på frivillighet snarare än, som tidigare, förekomst av våld, hot eller särskild utsatt situation. Från och med 1 juli 2018 är sex som inte frivilligt alltså olagligt och den som har sex med någon som inte har gett samtycke kan dömas för våldtäkt.

2021 – Barnfridslagen
Den 1 juli 2021 införs lagen om barnfridsbrott, vilket innebär att det är straffbart att utsätta barn för att bevittna våld i nära relation.