Som barn är det vanligt att man tror att man är ensam om att ha det så här i familjen.

Det är något man sällan pratar med andra om, vilket gör att man lätt kan känna sig ensam och annorlunda, fast man inte är det.

Naturliga sätt att reagera på när man är barn och upplevt våld i hemmet är att man kan;

  • bli lättskrämd och orolig

  • få ont i huvudet och ont i magen

  • få svårt att somna och sova själv

  • få mardrömmar

  • lätt bli arg och ”bråkig” utan att förstå varför

  • få flashbacks – d v s återkommande ”minnesfilmer” av det skrämmande man varit med om

  • svårt att sitta stilla och koncentrera sig i skolan

  • bli upptagen av att titta på och prata om våld

  • undvika allt som har med våld att göra

  • vilja dra sig undan kontakt med andra barn

Som förälder är det vanligt att känna skuld och skam för det man själv varit utsatt för men också för vad barnen fått vara med om. Detta trots att man inte är den som utövat våldet.

Det är vanligt att man som vuxen får allvarliga psykosomatiska symtom av att ha varit utsatt för våld i hemmet.

Föräldraskapet blir ofta påverkat och man kan behöva hjälp med att;

  • återta föräldrarollen

  • återupprätta gränser

  • skapa trygghet

  • förmedla hopp

Våld förekommer i alla typer av familjer och parrelationer. Den vanligaste typen av våld är dock mäns våld mot kvinnor som de har eller har haft en relation med. Eftersom våldet ofta sker i hemmet under en längre period är det särskilt skadligt, både för den som utsätts för våldet och för de barn som tvingas uppleva det.

Källa: Föreningen Bojen i Göteborg

Läs mer:

Barn påverkas av att uppleva våld

Att uppleva när en förälder blir slagen eller kränkt är skadligt för barn, särskilt när den som utövar våld är den andra föräldern eller en vuxen som står barnet nära. Våldet kan vara fysiskt, det vill säga bestå av knuffar, slag, sparkar eller strypgrepp. Våldet kan också vara psykiskt och bestå av exempelvis nedlåtande uttryck, kränkningar, förminskande och hot.

Oavsett om våldet är fysiskt eller psykiskt är det skadligt och skrämmande för barn att uppleva. Den trygghet som hemmet ska vara försvinner. Barnet blir ofta väldigt ensamt och utelämnat eftersom det tidigt lär sig att inte prata om det som händer hemma.

Många vuxna vill tro att barnet inte har sett eller hört våldet. Den vuxne kanske har försökt att hålla undan barnet, trott att de har somnat eller att de inte ska ha märkt för att de är i ett annat rum. Men barn berättar ofta att de har sett och hört mycket mer än vad de vuxna förstår.

Att uppleva våld ger skador

Barn tar skada av att uppleva våld hemma. Om du har ett barn som har varit med om när din partner slagit eller kränkt dig, kan detta vara svårt att läsa och ta till sig. Både för din egen skull och för ditt barns skull måste våldet upphöra.

Barn som upplever våld i hemmet lider ofta av psykisk ohälsa. De kan visa tecken på oro, ångest, nedstämdhet och aggressivitet i större omfattning än barn i allmänhet. Självkänslan skadas ofta och det är vanligt att skolarbete och andra aktiviteter påverkas.

Att ha sett eller hört en förälder bli kränkt eller slagen, kanske så grovt att det kommer blod eller uppstår andra skador på kroppen, är en mycket skrämmande upplevelse för barnet. Tankar om att föräldern ska dö eller att det på något sätt är barnets fel är vanliga. En del barn plågas efteråt av återkommande minnesbilder av det hemska de har varit med om, till exempel när de ska sova.

Våldet kan också sätta fysiska spår hos barn som till exempel genom magont och huvudvärk.

Att uppleva våld skadar barns tillit till vuxna och deras känsla av trygghet. Det skapar ofta en känsla av ilska och ambivalens hos barnen, både mot den förälder som utsätts för våld och den som utsätter. Barn som upplever våld kan känna sig mycket rädda för att berätta för någon om vad som har hänt, eftersom det ofta finns en rädsla för vad den som utövar våldet ska göra om de får veta att barnet har berättat.

Barnet kan också ha en oro kring konsekvenserna för våldsutövaren och tänka att denne automatiskt får sitta i fängelse om barnet berättar.

Du kan hjälpa ditt barn

Ett barn som har varit med om skrämmande och hotfulla upplevelser mår ofta bättre efteråt om någon vuxen som barnet känner sig trygg med pratar med det om vad som har hänt och om hur barnet kände sig, både medan det hände och hur det blev sedan.

Ett barn kan också vara hjälpt av att få sina reaktioner på våldet normaliserade. Det kan hjälpa att få höra att det till exempel är en normal reaktion att se det hemska spelas upp i huvudet som en otäck film, att känna skuld, oro och hjälplöshet eller att ha ont i magen. Även om det inte tar bort känslorna och reaktionerna blir barnet bekräftat och behöver då inte känna att det är konstigt.

Prata om det som hänt

I familjer där våld förekommer är det vanligt att det blir väldigt tyst. Det pratas inte om det som händer hemma och var och en får hantera våldet på egen hand. Det är viktigt att barn (och vuxna) får sätta ord på det som händer hemma för att kunna förstå och så småningom gå vidare.

Även om ditt barn till en början inte vill prata med dig om vad som har hänt i familjen, är det viktigt att ditt barn får hjälp med sina upplevelser och de känslor som hör ihop med det barnet har sett och hört.

Ibland kan det vara lättare för barnet att prata med någon annan än den förälder som har blivit utsatt för våld, eftersom barn oftast inte vill göra sin förälder ledsen eller bekymrad. Det kan också vara svårt för dig att höra allt som barnet har att säga om du själv mår mycket dåligt. Barnet kan behöva träffa någon med specialkunskaper om hur våldsutsatta barn reagerar och hur man kan hjälpa dem.

Likaså är det till stor hjälp om du som har använt våld en dag kan säga till ditt barn att det var fel av dig och att det är ditt ansvar att det har hänt. Det finns barn som på allvar tror att de är skuld till att du har blivit arg och slagit deras andra förälder, till exempel för att de tror att de har varit bråkiga eller gnälliga. “Om jag bara hade varit tyst så hade pappa inte blivit arg, och då hade han inte slagit mamma.” Så kan ett barn tänka. Den skulden kan du hjälpa ditt barn att bli kvitt.

Mer hjälp för ditt barn

I socialtjänstlagen står det om socialtjänstens särskilda ansvar för brottsutsatta och om att kvinnor (gäller oavsett kön) som är eller har varit utsatta för våld i nära relationer kan behöva stöd och hjälp för att förändra sin situation. Det står också att socialtjänsten ska vara medveten om barn som bevittnat våld behöver stöd och hjälp.

Vissa kommuner har därför sett till att det finns personer inom socialtjänsten som är utbildade och väl insatta i vilket stöd både du och ditt barn kan behöva. Barn kan erbjudas samtal och ibland även att vara med i en stödgrupp tillsammans med andra barn som också har upplevt våld i familjen.

Vissa insatser kan en söka sig till själv, medan andra insatser förutsätter att socialtjänsten först har gjort en utredning om behovet. Du kan själv kontakta socialtjänsten i din kommun för mer information om vilket stöd som finns där du bor.

Boende på kvinnojour eller skyddat boende

I många kommuner finns en kvinnojour eller skyddat boende där man dels kan få bo tillfälligt om man måste fly från sitt hem, dels kan få rådgivning. För skyddat boende behöver du oftast först ha en kontakt med socialtjänsten i din kommun. Du kan själv ringa till en kvinnojour för att rådgöra om din situation med någon som har mött många i samma situation som du själv befinner dig i. Ett sådant samtal kan vara en början till att våga tro att det finns en väg ur alla de svårigheter som att vara våldsutsatt för med sig.

Barn som bevittnat våld och deras rätt till ersättning

Barn som varit närvarande och upplevt att en förälder har blivit utsatt för våld av en närstående kan ha rätt till en särskild form av brottsskadeersättning från staten med stöd av de bestämmelser som finns i brottsskadelagen. Brottsskadeersättning betalas till ett barn (barn och ungdomar som inte fyllt 18 år) som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten hos barnet i förhållande till någon närstående person.

Källa:

Föreningen Bojen i Göteborg

vänder sig till barn och ungdomar som har upplevt våld i hemmet, och deras våldsutsatta förälder.

Syftet med barnens gruppverksamhet är att de ska få sina behov uppmärksammade och bemötta, och att de ska få redskap att hantera sina svåra upplevelser.

Bojen vill visa dig som är barn eller tonåring:

  • att det finns andra som varit med om ungefär samma saker som du
  • att det inte är ditt fel att en förälder slår, hotar eller kränker den andra föräldern
  • att du inte kan hindra en förälder från att slå, hota eller kränka den andra föräldern
  • att du har rätt att må bra fast andra mår dåligt
  • att du har rätt att säga nej till det du inte vill
  • att känna igen dina egna känslor och behov
  • att man kan få hjälp av andra
  • att kunskap och delad erfarenhet ger nya tankar och nytt hopp

Bojen vill ge dig som förälder:

  • kunskap om vad som händer barnet i gruppen
  • insikt i eventuella upptäckter barnet gör, och förändringar i tankar, känslor och beteende
  • möjlighet att bearbeta dina egna upplevelser och lära dig om dina egna mönster
  • nya strategier som hjälper dig att fungera bättre som vuxen och som förälder
  • möjlighet att underlätta kommunikationen i familjen
  • kontakt med andra föräldrar
  • hjälp till självhjälp
Vi som arbetar på Bojen har lång erfarenhet av att möta barn, ungdomar
och föräldrar som befinner sig i svåra livssituationer.
Vi är socionomer eller psykologer.
Vi har tystnadsplikt.
Vi registrerar ingen och skriver inga journaler.
Verksamheten är kostnadsfri.

Bojen
Första Långgatan 22
413 28 Göteborg
Telefon: 031-15 01 30
Fax: 031-15 01 52
E-post: bojen@bojengoteborg.se
Hemsida: www.bojengoteborg.se

Kontakta oss för råd och stöd: info@kvinnojourenonline.se

Eller ställ en fråga i BREVLÅDAN

Kontakta oss – du behövs!

Du kan också ringa Kvinnofridslinjen dygnet runt:

Ungarelationer.se ger stöd och information till dig under 20 år som blir utsatt i din relation, är kompis till någon som blir det, eller är den som utsätter. Det kan vara pågående eller ha hänt tidigare.

Chatten är öppen varje kväll kl 20-22.

Här kan du också läsa om olika typer av våld, varningstecken och hur en bra relation kan vara.

På den här sidan finns information om vad som är brottsligt, hur man kan känna om man varit med om brott och var man kan få hjälp. Här finns också information om vad som händer om man anmäler eller om det blir rättegång.

Här hittar du mer information om hedersrelaterat våld och förtryck.