Att lämna relationen

Vi kan reagera på olika sätt på våld och hot. En del reagerar på en gång, för andra kan reaktionen dröja flera år.
Det är vanligt att reagera känslomässigt och fysiskt. Du kanske överraskas av känslor som du inte är beredd på och inte vet hur du ska hantera. Kanske har du fastnat i tankemönster som är svåra att bryta. Du kan också komma ihåg händelser långt senare. Därför är det viktigt att ha någon att prata med om det du varit med om, helst så snart som möjligt.

Det är individuellt hur du reagerar, men det finns känslor som många känner igen sig i, särskilt om du varit utsatt för upprepat våld. Många känner sorg, skäms och tar på sig skulden för det som har hänt. Att känna rädsla, ilska eller maktlöshet är också vanligt.

Våldet kan orsaka en rad fysiska och psykiska reaktioner, som ont i huvudet, mag- och tarmbesvär eller svårt att sova. Du kan bli förvirrad och få svårt att minnas. Ångest och depression är också vanligare hos personer som utsatts för våld än hos andra.

Det är förståeligt och naturligt att vara rädd för vad som kommer att hända om du lämnar relationen. Men du är inte ensam. Ofta är det en lång process att lämna din partner, och det kan behövas olika typer av hjälp under tiden. Det går att få hjälp av vården, socialtjänsten eller ideella verksamheter, som till exempel kvinnojourer och brottsofferjourer. De kan ordna ett tillfälligt, skyddat boende.

Många som väljer att lämna sin partner och gå vidare med sitt liv behöver bearbeta det som har hänt. Minnen kan vara mycket starka, men med hjälp kan du lära dig att hantera dem.

Här finns några tips på hjälp och stöd för dig som lever i en våldsam relation

Ett första steg kan vara att prata med en vän, en släkting eller någon annan som du litar på. Det kan kännas tryggt att veta att någon annan känner till din situation.

Socialtjänsten i kommunen har ett särskilt ansvar att erbjuda stöd till människor som har utsatts för våld. Socialtjänsten ska, om du vill, utreda din situation för att se vilken hjälp just du har behov av. Stödet kan både vara samtalsstöd och rådgivning och olika former av praktiskt och ekonomiskt stöd. De ska också kunna ge olika skyddsinsatser när det behövs.

Kvinno-tjej-eller ungdomsjour kan ge både krisstöd i en akut situation och hjälp att bearbeta erfarenheter av våld efter att en relation avslutats. Du kan hitta information om var din närmaste jour finns på ROKS eller Unizons hemsida.
Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 kan ge dig stöd, men också information om var du kan få ytterligare hjälp där du bor, till exempel hos polisen, socialtjänsten eller en kvinno- eller tjejjour. Du kan vara anonym när du ringer.
RFSL:s brottsofferjour för HBTQ personer, erbjuder samtalsstöd via telefon.

Tips för dig som inte är beredd att lämna relationen än

Här är några saker som kan göra det svårt att lämna en relation där du är utsatt för våld:

  • Du kan vara rädd för hur partnern eller någon annan ska reagera.

  • Det kan finns delar av relationen som du är nöjd med

  • Du kan vara orolig för hur du ska klara dig ekonomiskt

  • Du vill inte vara ensam

  • Har ni gemensamma barn eller husdjur tillsammans kan beslutet om uppbrott ibland kännas extra svårt.

Om du ännu inte är beredd att lämna finns det ändå saker som är viktiga att tänka på:

  • Gör allt för att bibehålla relationen med vänner, familj eller andra sociala kontakter.

  • Berätta så mycket du kan om hur du har det.

  • Kontakta gärna någon av de organisationer som är listade ovan eller socialtjänsten i din kommun. Även om du inte vill lämna relationen är det bra att ha någon att prata med om dina funderingar och din oro, gärna någon som är kunnig på området.

  • Anteckna de händelser som du tror kan vara psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Skriv vilken dag och tid det hände. Det kan vara bra att ha om du någon gång bestämmer dig för att lämna. Förvara anteckningarna på ett ställe där du är säker på att den som utsätter dig inte får tag i den. Spara sms, mail eller annan dokumentation där din partner uppträder nedvärderande eller hotfullt.

  • Se till att eventuella skador blir dokumenterade av sjukvården. Det betyder inte att du måste fatta beslut om att göra en polisanmälan. Du kan ta kort själv eller be någon annan att göra det om du inte vill kontakta vården. Se till att någon annan ser dina skador.

  • Ta oron på allvar. Undersök var du kan få akut hjälp, dels handlar det om att kunna ringa polisen, dels handlar det om att snabbt kunna sätta sig i säkerhet.

När och var ska jag söka vård?

På en vårdcentral kan du få hjälp att dokumentera dina skador, även om du just nu inte skulle vara redo att göra en polisanmälan. Du kan också få hjälp att få en samtalskontakt. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

När det är bråttom

Du ska besöka en akutmottagning om du har blivit utsatt för fysiskt våld eller ett sexuellt övergrepp och behöver akut omhändertagande.
I akuta lägen, ring 112. Polisen hjälper dig, tar emot polisanmälan och ger stöd och råd. Polisen hjälper dig också med olika skyddsåtgärder och ansökan om kontaktförbud.

Källa: Sjukvårdsupplysningen 1177.se

Relaterade blogginlägg »