Våld i relationer

Våld i relationer är ett allvarligt samhällsproblem som kan drabba personer i alla åldrar, samhällsskikt och livssituationer. Våldet kan ske på olika sätt: fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt eller digitalt, och brukar oftast syfta till att utöva makt och kontroll över en annan människa.

Våldet sker ofta gradvis och kan vara svårt att upptäcka. Det kan börja med subtil kontroll, kritik eller isolering och över tid utvecklas till hot, kränkningar eller fysiskt våld. Det är viktigt att betona att ansvaret alltid ligger hos den som utövar våldet, aldrig hos den utsatta.

Isolering och anpassning

Våldsutövningen kan liknas vid en process där den som är utsatt i allt högre grad tvingas anpassa sig till en vardag som präglas av våld. Anpassningen leder ofta till isolering och ökat beroende av förövaren. Att det förekommer perioder utan våld gör att det går att bibehålla en förhoppning om att relationen ska förbättras och att övergreppen ska upphöra.

Begränsningen av livsutrymmet och handlingsfriheten sker gradvis och innebär att nätverket av vänner, släkt och bekanta blir allt mindre. Förövarens bild av relationen blir den dominerande.

Vad är våld?

Det kan tyckas vara en enkel fråga men våld kan visa sig i många olika skepnader. Här nedan beskriver vi de olika former av våld som vi talar om idag.

Fysiskt våld
Fysiskt våld kan vara att hålla fast, knuffa, dra i håret, nypa, bita, klösa, sparka, spotta på, ge örfilar, slå med knytnävarna eller ta stryptag. Våldet kan även innefatta användande av tillhyggen. Det är vanligt med slag där det inte syns, vilket innebär att du kan ha fysiska skador som utomstående inte ser

”Han knuffades och slog mig i ryggen, skrek och slängde saker så jag fick ducka. När jag försökte få ut honom ur rummet tog han stryptag på mig. Jag är rädd, för det blir bara värre”.

Psykiskt våld
Våld i nära relationer innehåller alltid psykiskt våld. Det kan vara verbala kränkningar, manipulationer, lögner, kontroll, förlöjligande, nedvärdering inför andra människor, hot och isolering av den utsatta. Det kan också vara hot om att ta sitt liv eller hota att göra husdjur eller barn illa. Det psykiska våldet kan få dig att börja tvivla på dig själv och på din uppfattning om omvärlden.

”Min sambo vill alltid ha koll på var jag är och vem jag umgås med. Han kritiserar mig ständigt för massa saker och dumförklarar mig, kallar mig parasit, en hora, psykfall och misslyckad.”

Sexuellt våld/tvång
Många gånger förekommer sexuellt våld. Det kan vara kränkande anspelningar,
ovälkomna fysiska närmanden, våldtäkt, övergrepp med tillhyggen, att tvingas
titta på porr, och att utföra sexuella handlingar i någons åsyn. Det kan också
handla om foton eller inspelningar som förövaren använder som utpressning.
Sexuellt våld är mycket kränkande och ofta väldigt svårt att berätta om.

”Han var ganska hårdhänt och sa saker som till exempel att jag skulle kolla på porr och lära mig hur man gör saker ordentligt. Jag ger alltid in till slut för att kunna få sova några timmar i alla fall, för han fortsätter tills han får det han vill ha”

Ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld kan vara att övertalas eller hotas för att skriva på ett lån, att bli avlurad sina pengar eller att inte få förfoga över sina pengar och tvingas be om pengar till sig och eventuella barn. Det kan också vara att tvingas eller bli lurad att skriva på äktenskapsförord till ens partners fördel, eller att ens namnteckning förfalskas. Bodelning är också ett tillfälle för förövaren att fortsätta utöva makt och våld.

”Jag är helt beroende av maken då det gäller matpengar osv. Måste be om pengar. Blir alltid bråk. Jag får alltid höra hur hemsk jag är som inte kan hålla i pengarna”

Materiellt våld
Materiellt våld är till exempel att sparka hål i dörrar eller kasta ägodelar i golvet, ofta sådant som den utsatta värdesätter och behöver. Våldet är skrämmande och innebär ett underliggande hot om att det kan vara du som blir slagen eller sparkad nästa gång. Materiellt våld kan också utövas i samband med en bodelning och den utsatta kan känna sig tvingad att ge upp materiella ting för att få lugn och ro.

”Jag tror inte att han hade tvekat att göra mig illa…än så länge har han inte, men smällt i dörrar, kastat saker, skrikit och förstört en massa saker som han vet att jag tycker om”

Latent våld
Latent våld är det våldet som ”ligger i luften”. Det latenta våldet har en stor makt och kan göra att man anpassar sig till våldsutövarens humör, kroppsspråk eller handlingar. Ofta känner man av det latenta våldet i rummet. Stämningen är tryckt och risken för nytt våld är ständigt närvarande och styr det du som utsatt gör och hur du beter dig. Ditt beteende blir strategiskt utifrån våldsutövarens närvaro och stämningen som råder.

”Jag blir så förvirrad. Denna psykologiska berg- och dalbana är otroligt påfrestande. Jag vet aldrig vilket humör jag kommer hem till. Det är så obehagligt att inte veta hans nästa drag. Vi har barn tillsammans också.”

Försummelse
Försummelse är också en form av våld där förövaren använder sig av att den utsatta är i stark beroendeställning. Våldet är vanligast mot äldre eller personer med funktionsnedsättning. Det kan vara att lämnas utan hjälp eller tillsyn, hindras från att äta, sova eller från att uppsöka sjukvård, avsiktligt ge fel medicin eller inte få hjälp med sin hygien.

”Jag är ju sängliggande och det ger honom så många möjligheter att göra mig illa och få mig att känna mig dålig, som att inte hjälpa mig till toaletten när jag behöver eller lägga saker så jag inte når dem”

Digitalt våld
Digitalt våld kan vara att kräva att få tillgång till dina inloggningar på sociala medier, att smygläsa dina sms eller att förhindra dig från att följa/prata med olika personer på dina konton. Det kan också vara att använda mobil eller dator för spårning och övervakning, att sprida eller hota att sprida rykten, intima bilder eller videos av dig. Det kan även vara att en person skriver till dig på ett hotfullt eller kontrollerande sätt som skapar en rädsla av att du ständigt måste vara kontaktbar.

”Han kommer åt precis allt i min telefon. Var jag är, vem jag pratar med, vad som sägs och vem jag skriver med. Han har stenkoll och jag har stängt ner alla sociala medier. Han har en kamera i hemmet också, så han ser och hör mig”

Eftervåld
Eftervåld är sedan 2021 ett etablerat nyord och innebär psykiskt våld i form av kränkningar eller trakasserier som riktas mot en före detta partner som tidigare har utsatts för våld eller övergrepp. Eftervåldet i spåren av separationen kan vara omfattande med långdragna vårdnadstvister, förföljelse, telefonterror, smutskastning och sabotage.

”Han tömde huset på allt och började försöka vända barnen emot mig. ”Mamma älskar inte er”, ”mamma tänker skaffa ny familj”, ”mamma är en hora” osv. Sen började han dyka upp, på jobbet, hemma och såg han bilen någonstans så ringde han och ifrågasatte var jag var och varför”.

Sök skydd och hjälp

Om du är utsatt för våld har du rätt till skydd, stöd och rättslig hjälp från bland annat följande aktörer:

• Socialtjänsten: socialtjänsten har en skyldighet att ge dig och dina eventuella barn stöd och skydd. Hjälpen kan omfatta allt från samtalsstöd till skyddat boende.
• Polisen: tar emot anmälningar om brott och kan bland annat besluta om kontaktförbud vid behov.
• Åklagare och domstol: utreder och prövar brottet samt påföljden därom.
• Kvinnojourer: erbjuder samtalsstöd, skyddat boende och hjälp i kontakten med myndigheter.
• Målsägandebiträde: ett juridiskt biträde som kostnadsfritt ger dig stöd genom hela rättsprocessen (deltar med dig i polisförhör, för din talan om eventuellt ersättningsanspråk vid framtida förhandling i tingsrätten).

Bra att tänka på

• Dokumentera incidenterna

Om du orkar, försök att dokumentera våldet. Det kan handla om att spara sms, ta bilder på skador, skriva ned datum, skriva dagbok, eller berätta för någon du litar på vad som har hänt. Detta kan senare åberopas som bevisning om du väljer att göra en polisanmälan.

• Planera för din säkerhet

Om du funderar på att lämna relationen, tänk igenom hur du kan göra det på ett säkert sätt. Våldet riskerar att eskalera i samband med en eventuell separation. Förbered viktiga dokument, identitetshandlingar, mediciner och eventuella värdesaker. Ha gärna en kontaktperson som vet vad som pågår.

• Våga anmäla våldet

Att polisanmäla våld i en nära relation kan kännas svårt, skrämmande eller till och med omöjligt. Många bär på oro för konsekvenser, skuld eller skam. Men en anmälan är ofta ett avgörande steg för att bryta våldet och få det skydd och stöd du har rätt till. Du kan alltid rådgöra med en jurist, ett målsägandebiträde eller en kvinnojour innan du bestämmer dig. Viktigt att tänka på vid ett eventuellt polisförhör är att avge en sammanhängande, detaljerad och ärlig bild av din berättelse till polisen.

Du är inte  ensam

En destruktiv relation kan ofta skapa starka känslor av skam, skuld och lojalitet. Det är vanligt att våldet växlar mellan hot och ömhet, vilket gör det svårt för den utsatta att bryta mönstret och gå ifrån den destruktiva relationen.

Det är viktigt att veta att du inte är ensam. Du kan alltid vända dig till kvinnojouren, även om du inte har lämnat relationen eller gjort en polisanmälan. Vi erbjuder stöd utifrån dina behov och i den takt som känns trygg för dig.