Socialtjänstlagen (ny från 1 juli 2025)
Den 1 juli 2025 trädde den nya socialtjänstlagen i kraft, som ersätter den tidigare lagen från 1980-talet. Syftet med den nya uppdaterade versionen är att modernisera hela socialtjänsten och dess sätt att arbeta på, för att bättre anpassa sig till dagens samhälle och de aktuella problem som finns i nutiden.
På denna sida har vi gjort en sammanfattning över kapitel och paragrafer som syftar till att ge hjälp och stöd till kvinnor och barn samt andra grupper som lever i våldsutsatthet eller annan typ av utsatthet.
Kapitel 6: Allmänt förebyggande arbete
Här betonas socialtjänstens förebyggande och uppsökande arbete. Fokus läggs på tidiga insatser, i syfte att förhindra att exempelvis kvinnor, barn och andra specifika grupper hamnar i utsatthet.
Syftet med att jobba förebyggande är att snabbare kunna vidta nödvändiga åtgärder och erbjuda rätt sorts insatser i tid, innan situationen för den utsatte har hunnit eskalera ännu mer.
Det förebyggande arbetet gäller både på samhällsnivå, gruppnivå och individnivå med fokus på att motverka och förhindra att exempelvis fysisk eller psykisk ohälsa, skador, missbruk, sociala problem eller våld uppstår.
Några exempel på förebyggande insatser kan han handla om:
- stöd för att stärka familjer och föräldrar.
- stöd till barn och unga i skolan och på fritiden.
- tidiga insatser för att minska risken för missbruk och beroende.
- aktivt arbete med att motverka våld och diskriminering samt mer lättillgänglig information och rådgivning till allmänheten.
Förebyggande arbete vid våldsutsatthet kan handla om:
- partnerkontakt, där den våldsutsatta får stöd och hjälp parallellt med att våldsutövaren också får stöd och hjälp.
- att den våldsutsatta snabbare erbjuds skyddat boende innan våldet eskalerar.
- att den våldsutsatta vid ett tidigt skede får ekonomisk hjälp ifall detta behövs.
- att den våldsutsatta slussas vidare och får hjälp i kontakten med sjukvården eller andra myndigheter.
- tidiga insatser med fokus på rehabilitering för att snabbare kunna återhämta sig efter en våldssituation samt att mer lättillgänglig och tydlig information om våld i nära relationer sprids till allmänheten och yrkesverksamma.
6 kap. 3 §
Socialnämnden ska genom uppsökande verksamhet och på annat sätt bidra till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden. Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och vilka insatser den kan erbjuda. När det är lämpligt ska nämnden samverka med andra samhällsorgan och med enskilda organisationer.
6 kap. 5 §
Socialnämnden ska ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och unga, för äldre, för personer med funktionsnedsättning, för dem som utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående och för andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.
Kapitel 7: Övergripande planering och samverkan
I kapitel 7 betonas kommunernas ansvar för att tillämpa en helhetssyn i sitt arbete och deras skyldighet att individanpassa olika insatser i stället för att utgå från en generell mall.
Även riktlinjer för samverkan och planering med andra aktörer som exempelvis regionen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen förtydligas.
7 kap. 1 §
Kommunen ska planera sina insatser för enskilda. Kommunen ska särskilt väga in behovet av tidiga och förebyggande insatser. Om det inte är obehövligt ska kommunen samverka med regionen och med andra relevanta samhällsorgan och organisationer vid planeringen av insatser.
Kapitel 9: Vård utanför det egna hemmet och skyddat boende
I det här kapitlet beskrivs de bestämmelser som rör kommunens och socialnämndens ansvar för att bland annat erbjuda skyddat boende till den som är utsatt för våld, hot eller andra övergrepp.
Kapitlet omfattar även insatser på HVB-hem (hem för vård och boende), placering i familjehem, placering i ett stödboende samt placering i annan typ av boende för vård.
9 kap. 5 §
Socialnämnden ansvarar för att enskilda som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan tas emot i ett skyddat boende.
9 kap. 6 §
Med skyddat boende avses ett boende inom socialtjänsten som tillhandahåller platser för tillfällig heldygnsvistelse tillsammans med individanpassat stöd åt enskilda i behov av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Om ett sådant boende drivs av ett privaträttsligt organ eller en fysisk person, krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt.
Vård utanför hemmet är en mer långsiktig insats för främst barn som är i behov av vård och omsorg och inte kan bo kvar hemma. Insatsen regleras av både socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Skyddat boende är en tillfällig insats som kan vara aktuell vid våld i nära relationer eller andra hotfulla situationer där den våldsutsatta snabbt behöver komma bort från sin förövare.
Vidare bestämmelser kring placering av barn för vård utanför hemmet finns att läsa mer om i kapitel 22: Vård av barn och unga utanför det egna hemmet.
Kapitel 10: Socialnämndens ansvar att erbjuda insatser
Här beskrivs socialnämndens ansvar att erbjuda insatser till den som behöver stöd och hjälp för att klara sin vardag. Det kan innebära rådgivning, hjälp i kontakten med olika myndigheter samt viss typ av vård och omsorg.
I detta kapitel finns även bestämmelser om socialtjänstens ansvar för att samordna sina insatser med andra myndigheter eller aktörer så att de inte motverkar varandra. Samordning av flera olika insatser brukar vara avgörande när det exempelvis gäller våld i nära relationer, när det handlar om barn och unga som far illa samt vid vistelse på behandlingshem eller vid placering på olika typer av boenden för vård.
- Insatser kan ges i olika former och på olika sätt:
10 kap. 1 §
Socialnämnden ansvarar för att erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det.
- Den enskildes önskemål och självständighet ska vägas in:
10 kap. 5 §
Insatser ska utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.
Olika insatser kan samordnas i en individuell plan:
10 kap. 8 §
Om en enskild har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården, ska kommunen tillsammans med regionen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller regionen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas genast. Av planen ska det framgå:
1. Vilka insatser som behövs
2. Vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för
3. Vilka åtgärder som ska vidtas av någon annan än kommunen eller regionen
4. Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen
Kapitel 11: Insatser för personliga behov
I detta kapitel beskrivs den enskildes rätt till olika insatser som syftar till att hjälpa och stötta så att denne kan tillgodose sina grundläggande personliga behov och i syfte att leva ett så självständigt liv som möjligt.
Insatserna innefattar:
- vissa former av ekonomiskt stöd utöver bestämmelserna för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd),
- hjälp med boende,
- erbjudande om rådgivning,
- kontaktperson eller kontaktfamilj,
- boendestöd,
- förstärkt stöd riktat till äldre för att dessa ska kunna bo kvar tillsammans samt
- placering i jourhem, familjehem respektive SIS-hem utan individuell behovsprövning.
11 kap. 1 §
En enskild som inte själv kan tillgodose sina personliga behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt att få insatser av socialnämnden för dessa behov. Den enskilde ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden genom insatserna.
11 kap. 2 §
Socialnämnden får inte ta hänsyn till en persons ekonomiska förhållanden när nämnden prövar om den enskilde behöver insatser för att tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden och behovet gäller sådana insatser där rätten att ta ut avgifter för insatsen regleras i 32 kap.
Kapitel 12: Insatser för ekonomiska behov
Här finns specifika bestämmelser gällande ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) som man har rätt att ansöka om för att uppnå en skälig levnadsnivå.
Kapitel 13: Vissa insatser som socialnämnden ska kunna erbjuda
Här beskrivs hjälpinsatser och förebyggande insatser i syfte att hjälpa den enskilde och/eller dennes familj på flera olika sätt.
Insatserna ska anpassas efter det individuella behovet och bland annat ingår bestämmelser som rör brottsofferstöd, familjerådgivning, stöd till den som utövar våld för att förändra sitt beteende samt möjligheten till budget och skuldrådgivning.
- Brottsofferstöd
13 kap. 1 §
Socialnämnden ska erbjuda brottsofferstöd. Insatsen kan riktas till både den som har utsatts för brott och dennes närstående. I socialnämndens ansvar enligt första stycket ingår att nämnden ska vara uppmärksam på att personer kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation, såsom kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående man, andra personer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av någon närstående samt personer som är eller har varit utsatta för våld eller förtryck med hedersmotiv.
Socialnämnden ska beakta att även ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott, enligt 18 kap. 7 § SoL.
En närstående kan vara en make, sambo, pojk- eller flickvän, syskon, barn eller barnbarn. Våldet kan vara både psykiskt, fysiskt och sexuellt, till exempel misshandel, hot, sexuellt utnyttjande eller ofredande, våldtäkt samt psykiska och ekonomiska kränkningar.
Kvinnan har rätt till stöd även om den som utsatt henne för våldet inte är dömd eller ens polisanmäld för något brott.
- Familjerådgivning
13 kap. 4 §
Socialnämnden ska erbjuda den som begär det familjerådgivning i form av samtal som syftar till att hjälpa par och familjer att bearbeta samlevnadskonflikter. Annan familjerådgivning än sådan som en kommun anordnar ska ske i yrkesmässigt bedriven verksamhet.
- Informationssamtal
13 kap. 5 §
Socialnämnden ska erbjuda föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge informationssamtal enligt lagen (2021:530) om informationssamtal. Samtalen ska ledas av en sakkunnig person.
- Stöd för att ändra beteende hos våldsutövare
13 kap. 8 §
Socialnämnden ska erbjuda insatser som syftar till att ändra beteendet hos den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp. När socialnämnden erbjuder sådana insatser ska nämnden särskilt beakta säkerheten för den som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp och för dennes närstående.
Kapitel 18: Socialnämndens ansvar för barns och ungas uppväxtförhållanden
I detta kapitel förtydligas socialnämndens ansvar för att barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden.
Socialnämnden ansvarar för att ge skydd, stöd och hjälp till barn och ungdomar som växer upp i en miljö där det utsätts för eller bevittnar våld, lever i riskzonen för att hamna i brottslighet, riskerar att utveckla missbruk eller beroendeproblematik samt lever i en miljö där en vårdnadsprocess förekommer.
Kapitlet omfattar även bestämmelser för barn och unga som begår brott, insatser för barn och unga som utsatts för brott samt bestämmelser gällande samverkan med andra samhällsorgan eller organisationer för att uppmärksamma och motverka skadliga miljöer för barn och unga.
Trygghet och utveckling
18 kap. 1 §
Socialnämnden ska arbeta för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Nämnden ska främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga i nära samarbete med vårdnadshavare eller andra som ansvarar för barns och ungas dagliga omsorg.
- Uppsökande verksamhet och samarbete mot vistelse i skadliga miljöer
18 kap. 2 §
Socialnämnden ska bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. Nämnden ska tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs uppmärksamma om barn och unga vistas i miljöer som är skadliga för dem och arbeta för att förhindra att de vistas i sådana miljöer.
- Skydd och stöd till barn och unga i riskzon
18 kap. 5 §
Socialnämnden ska med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynnsam utveckling. Socialnämnden ansvarar för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, får vård, omsorg och uppfostran utanför det egna hemmet. Ansvaret ska utövas i nära samarbete med vårdnadshavaren eller andra som står för barnets eller den unges dagliga omsorg.
- Samverkan för att motverka att barn far illa
18 kap. 6 §
Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Nämnden ska ta initiativ till att samverkan kommer till stånd.
- Insatser när barn har utsatts för brott
18 kap. 7 §
Socialnämnden ansvarar för att ett barn som har utsatts för brott, och barnets närstående, får de insatser som de behöver. Socialnämnden ska beakta att även ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott.
- Insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd
18 kap. 10 §
Socialnämnden ska tillgodose de särskilda behov av insatser som barn och unga kan ha efter att:
- ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts
- placering utanför det egna hemmet har upphört
- verkställighet av sluten ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård har upphört.
Kapitel 19: Anmälan om oro för att ett barn far illa
I detta kapitel förtydligas vilket stöd och skydd som ska ges till barn som lever i olika former av utsatthet och som far illa i den miljö de lever eller vistas i.
Kapitlet innehåller även bestämmelser om anmälningsskyldighet som myndigheter och andra yrkesverksamma har för att anmäla oro för ett barn som exempelvis bevittnar eller utsätts för hot, våld och övergrepp, lever i en miljö där missbruk förekommer eller lever i en miljö där de grundläggande behoven inte kan tillgodoses.
19 kap. 1 §
Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:
- Myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
- Andra myndigheter vars verksamhet berör barn och unga.
- Anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2.
- De som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården, på socialtjänstens område eller enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
19 kap. 2 §
De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.
19 kap. 4 §
Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden.
Kapitel 20: Socialnämndens ansvar för bedömning och utredning av barns och ungas behov av skydd eller stöd
Skydd eller stöd kan vara nödvändigt ifall barnet i fråga växer upp i en miljö där denne utsätts för våld, hot eller kränkningar eller bevittnar våld.
20 kap. 1 § Omedelbar skyddsbedömning
Om en anmälan till socialnämnden gäller barn eller unga, ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge behöver omedelbart skydd (omedelbar skyddsbedömning).
20 kap. 2 § Förhandsbedömning
Om en anmälan till socialnämnden gäller barn eller unga, ska socialnämnden fatta beslut om att inleda eller inte inleda utredning inom fjorton dagar efter det att anmälan har kommit in (förhandsbedömning). Ett sådant beslut behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om det barn eller den unge som anmälan avser. Tiden för förhandsbedömningen får endast förlängas om det finns synnerliga skäl.
20 kap. 3 § Skyndsam utredning
En utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom fyra månader från det att den inleddes. Om det finns särskilda skäl, får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid.
20 kap. 5 § Utredningens bedrivande
Socialnämnden får ta hjälp av sakkunniga i en utredning av ett barns behov av skydd eller stöd och i övrigt ta de kontakter som behövs för att bedöma behovet av insatser.
Utredningen ska bedrivas så att ingen utsätts för skada eller besvär utöver vad som är nödvändigt. Den ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.
20 kap. 7 § Samtal med barn utan vårdnadshavarens samtycke
Samtal med ett barn får ske utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande i följande situationer:
- vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till barnets skydd eller stöd, och –
- vid en utredning om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 7 eller 8 § föräldrabalken när utredningen sker på socialnämndens initiativ.
Kapitel 22: Vård av barn och unga utanför det egna hemmet
En beskrivning av de bestämmelser och riktlinjer som finns för placering samt vård av barn och unga under 18 år utanför det egna hemmet där bland annat placering i familjehem, skyddat boende och jourhem ingår.
Dessa insatser kan bli aktuella när barn inte kan bo kvar i sin hemmiljö på grund av att föräldrarna inte kan ge barnet den vård och omsorg denne behöver eller där det finns skäl som gör att barnets hälsa eller utveckling är i fara ifall denne stannar hemma.
En placering kan ske frivilligt med föräldrarnas samtycke eller enligt LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga).
En placering tillsammans med en av sina vårdnadsgivare i ett skyddat boende kan också vara aktuellt ifall barnet och vårdnadshavaren i fråga är utsatta för våld, hot och övergrepp av den andra vårdnadshavaren eller av en annan närstående/familjemedlem.
22 kap. 1 § Placering hos närstående
När ett barn placeras utanför det egna hemmet ska socialnämnden i första hand överväga om barnet kan tas emot av någon närstående. Vad som är bäst för barnet ska dock alltid vara avgörande.
22 kap. 2 § Placering i ett familjehem eller annat enskilt hem kräver beslut eller medgivande
Ett barn får inte utan beslut om vård tas emot för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran i ett familjehem. Ett barn får inte heller utan socialnämndens medgivande tas emot för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran i ett annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan vårdnadshavare. Undantag gäller vid placering enligt LVU.
22 kap. 3 § Avtal med familjehemsföräldrar
Socialnämnden ska i samband med beslut om placering i ett familjehem ingå avtal med familjehemsföräldrarna. Av avtalet ska nämndens och familjehemsföräldrarnas åtaganden som avser barnets behov av skydd och stöd under placeringen framgå.
22 kap. 5 § Placering i skyddat boende
Socialnämnden får bevilja ett barn sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § endast om barnet placeras där tillsammans med en vårdnadshavare som är myndig och som också beviljas insatsen.
Bestämmelser om skyddat boende när samtycke saknas från en av vårdnadshavarna finns i lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende.
22 kap. 8 § Socialnämnden ska arbeta för bra uppväxtförhållanden
Socialnämnden ska arbeta för att de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, annat enskilt hem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende får:
- god vård, omsorg och uppfostran och i övrigt bra uppväxtförhållanden.
- lämplig utbildning.
- den hälso- och sjukvård som de behöver.
22 kap. 9 § Socialnämnden ska arbeta för bra uppväxtförhållanden
Socialnämnden ska arbeta för att de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, annat enskilt hem, stödboende eller hem för vård eller boende ges möjlighet till kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående.
22 kap. 10 § Socialnämnden ska ge råd, stöd och annan hjälp
Socialnämnden ska lämna vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver när ett barn vårdas utanför det egna hemmet eller efter socialnämndens medgivande vistas i ett annat enskilt hem.
Nämnden ska även ge dem som vårdar barn i ett familjehem, jourhem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende råd, stöd och annan hjälp som de behöver.
22 kap. 11 § Socialnämnden ska noga följa vården
Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende. Detta ska främst ske genom:
- regelbundna personliga besök i det hem eller boende där barnet eller den unge vårdas.
- enskilda samtal med barnet eller den unge.
- samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem eller på boendet.
- samtal med vårdnadshavarna.
Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till föräldrar, syskon och andra närstående.
22 kap. 12 § Socialnämnden ska utse en ansvarig socialsekreterare
Socialnämnden ska utse en socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge när vård ges i ett familjehem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende.
Socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål.
22 kap. 13 § Behov av fortsatt vård
Om ett barn vårdas i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. Detsamma gäller när ett barn har beviljats skyddat boende enligt denna lag.