Våld som makt och kontroll
En central utgångspunkt för att förstå våld i nära relationer handlar om makt och kontroll. Det innebär att våldet inte främst är en reaktion på starka känslor, stress eller konflikter – utan ett sätt att styra, begränsa och påverka en person.
Detta kan bli tydligt genom att:
- Våldet ofta är selektivt – det riktas mot en specifik person (partnern) men inte nödvändigtvis mot andra, vilket tyder på att det finns en kontroll i beteendet.
- Våldet följer mönster – olika former av kontroll, hot och nedvärdering återkommer över tid och förstärker varandra.
- Våldet får konsekvenser – den utsatta anpassar sitt beteende för att undvika konflikt, till exempel genom att ändra hur hen klär sig, vem hen träffar eller vad hen säger.
Exempel på hur makt och kontroll kan ta sig uttryck är att en partner:
- bestämmer över vardagliga beslut och förväntar sig lydnad
- använder hot eller ilska för att få sin vilja igenom
- gradvis begränsar den andras frihet och självständighet
Att förstå våld som makt och kontroll kan hjälpa till att synliggöra att det inte handlar om att den utsatta gör “fel”, utan om att någon annan aktivt försöker få makt över hen. Det tydliggör också varför ansvaret alltid ligger hos den som utövar våldet.
Enligt svenska kunskapsstöd, bland annat från Socialstyrelsen, kan våld i nära relationer förstås som ett mönster av beteenden där olika former av våld används tillsammans för att skapa dominans i relationen.
Ett mönster – inte enstaka händelser
Det som skiljer våld i nära relationer från vanliga konflikter är att det ofta upprepas och följer ett mönster. Våldet kan bestå av flera olika handlingar som tillsammans skapar kontroll:
- Att övervaka var partnern är och vilka hen har kontakt med
- Att begränsa frihet, till exempel genom svartsjuka eller regler
- Att använda hot, nedvärdering eller skuldbeläggning
- Att kombinera psykiskt, ekonomiskt och ibland fysiskt våld
En enskild handling kan verka liten, men i ett sammanhang blir den en del av något större.
Kontroll i vardagen
Kontrollen kan visa sig i små, vardagliga situationer. Det kan till exempel handla om att:
- behöva “rapportera” var man är eller vad man gör
- anpassa sitt beteende för att undvika konflikter
- sluta träffa vänner eller familj för att det blir enklare
- känna oro inför hur partnern ska reagera
Med tiden kan den utsatta börja förändra sitt liv för att undvika negativa reaktioner. På så sätt förstärks kontrollen utan att våld alltid behöver vara synligt.
Inte bara fysiskt våld
Våld i nära relationer syns inte alltid. Psykiskt, socialt och ekonomiskt våld är ofta centrala delar. Det kan till exempel handla om att:
- bryta ner självkänslan genom kritik och kränkningar
- skapa osäkerhet kring vad som är “rätt” eller “fel”
- kontrollera pengar eller förhindra arbete och studier
Sådana handlingar kan vara minst lika begränsande som fysiskt våld – och ofta pågår de under lång tid.
Makt, ansvar och konsekvenser
När våld förstås som makt och kontroll blir det tydligt att:
- våldet är riktat och inte slumpmässigt
- det finns ett syfte – att få makt över en annan person
- ansvaret alltid ligger hos den som utövar våldet
Våld i nära relationer kan få allvarliga konsekvenser för hälsa, trygghet och livssituation.
Att sätta ord på det som händer
Många som lever i en våldsam relation beskriver att det är svårt att förstå vad de är med om. Eftersom våldet ofta sker stegvis och blandas med värme och omtanke, kan det vara svårt att se helheten.
Att beskriva våld som makt och kontroll kan hjälpa till att:
- synliggöra mönster som annars är svåra att se
- förstå varför det känns svårt att sätta gränser eller lämna
- tydliggöra att det inte handlar om den utsattas “fel”
Det kan också vara ett första steg mot att söka stöd och förändring.