Skydd och säkerhet

Den som är utsatt för hot och våld kan behöva samhällets stöd för att kunna leva i säkerhet. Det är främst polis, rättsväsende och socialtjänst som ansvarar för sådant stöd. En riskbedömning bör alltid ligga till grund för insatser som exempelvis skyddspaket från polisen, säkerhetsplanering och skyddat boende genom socialtjänsten eller skyddade personuppgifter via Skatteverket. Vår erfarenhet är att det inte alltid görs en riskbedömning så här är det viktigt att själv ta upp frågan eller få stöd att göra det.

Kontakta oss om du behöver stöd eller mer information!

Riskbedömning – polisen

Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet finns i varje polisområde. De ansvarar för att den som är utsatt för brott får stöd och skydd. Polisen bedömer hur stort behovet av skydd är och vilken skyddsåtgärd som ska användas. När polisen kommer i kontakt med ett brottsoffer ska de direkt göra en bedömning om läget är akut eller om det finns risk att våldet fortsätter.

Sedan kan en mer omfattande riskbedömning göras och då används riskbedömningsinstrumenten:

• SARA (våld i nära relation)
• SAM (stalkning)
• PATRIARK (hedersrelaterat våld)
• Check 15+ (generell hotbild).

I särskilt komplexa ärenden där ytterligare information eller perspektiv behövs för att bedöma behovet av skydd görs en mer omfattande bedömning av hotbilden, en så kallad fördjupad bedömning.

Riskbedömning – hälso- och sjukvården

När sjukvården misstänker eller känner till att våld förekommit bör även de göra en riskbedömning. Men för att kunna bedöma riskerna så måste ju sjukvårdspersonalen ställa frågor om våld. Det är inte alltid de gör och många kan vittna om att de kommit in med olika skador upprepade gånger men att de ändå aldrig fått frågan om de är utsatta för våld i hemmet. Det är därför viktigt att ställa direkta frågor, exempelvis:

• Var finns den som utsatt patienten för våld?
• Har våldet ökat i omfattning och svårighetsgrad den senaste tiden?
• Har patienten blivit hotad till livet?
• Finns det barn i patientens familj?
• Har patienten suicidtankar?
• Känner sig patienten trygg att återvända hem?
• Finns det husdjur i familjen som är utsatta eller riskerar att utsättas för våld?

Riskbedömning – socialtjänsten

Socialtjänsten ska bedöma risken för ytterligare våld i kontakten med alla våldsutsatta personer som söker stöd och hjälp. Kvinnans egen upplevelse av våldsutsatthet och risk för upptrappat våld ska tillmätas stor betydelse i den samlade bedömningen av fara.

FREDA består av tre standardiserade bedömningsmetoder som tagits fram av Socialstyrelsen och som är avsedda att användas inom socialtjänstens och andra verksamheters arbete med personer som utsatts för våld i nära relationer:

• FREDA-kortfrågor
• FREDA-beskrivning
• FREDA-farlighetsbedömning

Säkerhetsplanering

En säkerhetsplanering bör alltid göras vid uppbrott från en våldsam relation och det går att läsa mer om under fliken ”Att bryta upp”.
Även inom exempelvis socialtjänsten bör det göras säkerhetsplaneringar, även i de fall där personen inte är redo att lämna den våldsamma relationen.

Exempel på checklista vid säkerhetsplanering inom socialtjänsten:
• Gör en riskbedömning med hjälp av standardiserad bedömningsmetod (exempelvis med FREDA-farlighetsbedömning).
• Utforska vad den våldsutsatta själv vill ha hjälp med här och nu – agera bollplank för att kartlägga handlingsmöjligheter.
• Kontrollera att den våldsutsatta har telefonnummer till polisen och socialjouren.
• Utforska den våldsutsattas egen förmåga att bedöma situationer och fara.
• Bistå med praktisk hjälp om det behövs, exempelvis att boka taxi, säkerställ det som behövs i form av matpengar, kläder och liknande.
• Inventera den våldsutsattas nätverk. Finns det personer som kan stötta eller som kan innebära en säkerhetsrisk?
• Vägled den våldsutsatta i planering och beredskap inför en akut flytt från hemmet, exempelvis vad som ska packas och hur packningen kan förvaras säkert.
• Finns det risk för elektronisk övervakning via telefon, dator eller gps?
• Kom överens om hur en säker kontakt kan hållas med den våldsutsatta, vilka tider som är säkrast att ringa eller skicka sms, var och när det är säkert att träffas och så vidare.
(Källa: Våld i nära relationer, Sinisalo/Hällen 2018.)

Skyddspaket

Om hotbilden är allvarlig finns det möjlighet att få polisens trygghetspaket. Här finns exempelvis en larmknapp på en skyddstelefon med automatisk koppling direkt till polisen. Telefonen har inbyggd gps-sändare som anger var kvinnan befinner sig. Det ingår också stödjande åtgärder i paketet, som en kontaktperson hos polisen och möjlighet till informations- och säkerhetssamtal. I undantagsfall, när andra åtgärder inte fungerar, kan den som hotas få ingå i polisens särskilda personsäkerhetsprogram.

Kontaktförbud

Ett kontaktförbud beslutas av åklagare och innebär att en person (förbudsperson) inte får besöka eller på annat sätt ta kontakt med den person som ska skyddas (skyddspersonen). Syftet med kontaktförbudet är att förebygga brott och skapa trygghet för personer som förföljs och trakasseras. Kontaktförbudet innebär även att skyddspersonen inte får ta kontakt med förbudspersonen.

Skyddat boende

I en akut situation kan det behövas ett tillfälligt skyddat boende för att komma ifrån våld och hot. Skyddat boende finns i kommunal, ideell och privat regi. Ca 70% av alla skyddade boenden drivs av kvinnojourer och de arbetar då på uppdrag av socialtjänsten. Det går bra att kontakta en kvinnojour direkt och få hjälp via dem att ta kontakt med socialtjänsten. Det går också bra att vända sig till socialtjänsten direkt. Enklast är att ringa till kommunens växel och bli kopplad till rätt person.

Att få hjälp med skyddat boende är en stöd- och hjälpinsats och är utan kostnad för den som behöver hjälp.

Byte av bostadsort

Det är inte ovanligt att den som utsatts för våld i nära relation behöver byta bostadsort för att undvika ytterligare hot och våld.
Socialtjänstlagen ger personer som utsatts för våld eller andra övergrepp rätt att ansöka om stöd och hjälp, även till bostad, i den kommun han eller hon vill flytta till och bosätta sig i. Enligt riktlinjerna gäller detta i vart fall den som har skyddade personuppgifter och inte kan söka bostad på egen hand. Barns behov är särskilt viktiga att ta hänsyn till.

Läs mer om lagstiftningen och vårt projekt “Först skydd – sedan bostad?” här »

Skyddande av personuppgifter

Det finns tre typer av skyddade personuppgifter, eller skyddad identitet som det också kallas:

• skyddad folkbokföring, som har ersatt kvarskrivning
• sekretessmarkering
• fingerade personuppgifter, som innebär att du får nytt namn och personnummer.

Läs mer på Skatteverkets hemsida Skyddade personuppgifter | Skatteverket och se filmer  här om vad skyddad folkbokföring och sekretessmarkering innebär, hur du ansöker och vad du som lever med skyddade personuppgifter behöver tänka på.

Sekretessmarkering

Folkbokföringsuppgifter, till exempel personnummer, namn och adress, är normalt offentliga. Detta innebär att var och en har rätt att få ta del av dessa uppgifter. I vissa fall kan personuppgifter skyddas genom att en markering för särskild sekretessprövning (sekretessmarkering) förs in i folkbokföringssystemet. Då måste varje myndighet noga pröva enskilda fall innan de lämnar ut uppgifterna om någon begär det. En sekretessmarkering fungerar som en varningssignal för Skatteverket och andra myndigheter om att en prövning ska göras innan uppgifterna om dig lämnas ut. Det är alltså ingen absolut sekretess.

Skyddad folkbokföring

Skyddad folkbokföring ger ett starkare skydd än sekretessmarkering. När du har en markering för skyddad folkbokföring får du vara folkbokförd i den gamla kommunen trots att du har flyttat därifrån, eller i en annan kommun som du inte har haft någon anknytning till. Fördelen är då att den nya adressen aldrig registreras i folkbokföringen och därmed inte heller sprids till andra myndigheter. Det medför ändå ett visst besvär eftersom många typer av samhällsservice är knutna till folkbokföringsorten, till exempel sjukvård, förskoleplats, skolgång, bostadsbidrag, kommunalskatt och rösträtt.

Fingerade personuppgifter

Den som är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller frihet kan få fingerade personuppgifter eller så kallad ny identitet. Det innebär att personen får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer. Ansökan om fingerade personuppgifter görs hos Rikskriminalpolisen.

Här kan du se åtta filmer om skyddade personuppgifter på Skatteverkets hemsida.

Läs mer om skyddat boende i Socialstyrelsens vägledning.

Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram en informationsfilm, som beskriver livssituationen för personer med skyddade personuppgifter. Filmen beskriver även vilket ansvar myndigheter har att hjälpa och stötta personer som lever med skyddade personuppgifter. Filmen ser du här ovan.