Hur alkohol och droger kan påverka relationer

Oavsett socio-ekonomisk status så beskriver påfallande många kvinnor att deras partner dricker för mycket alkohol eller använder amfetamin, kokain, hasch eller beroendeframkallande läkemedel och att det påverkar relationen negativt.

Och oavsett vilka preparat som kvinnans partner använder så kan beteenden och reaktioner successivt förändras så till den milda grad att kvinnor och barn inte längre känner igen den de lever tillsammans med. Familjen utvecklas då till något förvirrande och otryggt.

För många kvinnor kan det vara svårt att fullt ut förstå sin egen utsatta livssituation. Det är också vanligt att kvinnor som tar kontakt med Kvinnojouren Online har frågor kring hur barnen påverkas.

Anhörig till någon som dricker för mycket

Alkohol är det vanligaste legala berusningsmedlet i Sverige. En hög konsumtion kan leda till personlighetsförändringar. Dessa förändringar kan visa sig i beteende, känslor och tankar hos den som dricker för mycket. Alkohol är också det preparat som flest blir beroende av. Därefter kommer läkemedel och narkotika. Det har blivit vanligare att blanda preparat, till exempel att blanda alkohol med läkemedel och/eller narkotika.  I en del sammanhang används ordet missbruk i stället för beroende.

När någon dricker för mycket

Att förstå och upptäcka att en medmänniska dricker för mycket har visat sig vara svårt, åtminstone i ett tidigare skede. De flesta som utvecklat ett alkoholberoende lever ett till synes vanligt liv, med familj, barn, bostad och arbete.

Runt varje person som utvecklat ett beroende finns nära anhöriga, vänner och arbetsplatser.

Anhöriga till högkonsumenter av alkohol beskriver ofta följande förändringar hos sin partner/anhöriga:

• Dricker i smyg
• Uppvisar humörsvängningar som kan yttra sig i hot och våld
• Kan göra bort sig på fester på grund av för mycket alkohol
• Det går mycket pengar till alkohol som kan leda till ansträngd familjeekonomi
• Kör bil trots att han/hon druckit alkohol
• Kan bli väldigt irriterad/aggressiv om den anhöriga har synpunkter på eller vill diskutera alkoholkonsumtionen

Alkohol i kombination med andra droger

När man kombinerar alkohol med andra droger eller läkemedel (psykofarmaka) så kan alkoholrelaterade beteenden och reaktioner ytterligare förstärkas, till exempel genom:

• Kortare stubin, kan växla om till aggressivitet mycket snabbare
• Får absolut ingenting gjort, får ingenting ur händerna
• Förändrad dygnsrytm
• Är ömsom pigg, ömsom trött

Anhöriga som tidigare levt med missbruk i sin familj beskriver:

• När någon utomstående har lyft frågan om den anhöriges alkoholkonsumtion så har de sagt och tänkt att allt är okej.
• Många har frågat sig om ”jag gör kanske för stor sak av det här”?
• Det är också vanligt att skämmas å sin mans vägnar.

En del tänkte att de inte hade rätt att ha synpunkter på sin partners alkoholkonsumtion för det hände ju att de drack själva ibland.

Hur påverkas närstående?

Att leva med en person som dricker för mycket, använder narkotika eller läkemedel på ett sätt som orsakar problem innebär ofta att själv behöva stå tillbaka och att allt fokus hamnar på ens partner. Det kan handla om att anpassa sig, ta hand om och täcka upp på olika sätt för att vardagen ska fungera, trots ett pågående missbruk.

Egna behov sätts åt sidan

Många anhöriga beskriver hur de förstår att ens närstående far illa och hur de på olika sätt försöker påverka och motivera till att söka hjälp. Det är både insiktsfullt och omtänksamt att göra så. I längden kan det dock innebära att ens egna känslor och behov helt sätts åt sidan. Det är vanligt att då börja ignorera sina egna gränser, att känna sig ansvarig för den andra personens välbefinnande, känna skam eller skuld när den andra personen inte mår bra, och att till slut förlora ens egen identitet i processen.

Eftersom det tyvärr inte går att fatta beslut åt en annan person, så behöver den som lever som närstående till en person i aktivt missbruk till slut fatta beslut för sig själv, och inte sällan även för gemensamma barn. Och det beslutet behöver utgå från ens egna och övriga familjens behov och inte från den missbrukande partnerns.

Om man levt många år med hopp om förändring och gjort allt man kan för att få tillvaron att fungera, så kan det vara svårt och ett stort steg att se helt klart på sin situation. Det kan kännas som ett misslyckande att behöva fatta beslut för sig själv och för många är det också svårt att faktiskt klara av att lämna, att ta klivet ut i något okänt. Det är vanligt att känna många och motstridiga känslor gentemot sin partner och hur livet har utvecklats.

När det även förekommer våld

När den beroende också utövar olika former av våld så påverkas närstående än mer och det kan bli ännu svårare att lämna relationen. Då kan det vara nödvändigt att få professionellt stöd och, om så behövs, hjälp till skydd där det finns kunskap om våld i nära relationer, så att inte allt fokus hamnar på beroendet och våldsutsattheten tappas bort.

För den som också har vuxit upp med liknande erfarenheter i sin familj, till exempel med missbruk, psykisk ohälsa eller våld, kan det vara ännu svårare att lämna relationen. Tidiga mönster och sådant som vi tvingats hantera under barndomen påverkar oss människor även som vuxna, inte minst i nära relationer.

Hitta stöd för egen del

För att få perspektiv och träffa andra i liknande situation kan det vara värdefullt med anhörigstöd. Al-Anon ordnar möten på många orter i Sverige och det går också att hitta anhörigstöd inom kommuners eller regioners beroendevård.     När det också förekommer våld, vilket är väldigt vanligt, går det att vända sig till en kvinnojour eller enhet inom kommunen för våld i nära relationer.

Vad vet vi om hur barn påverkas?

Alkohol och andra beroendeframkallande preparat förändrar människors känslor, tankar och beteende. Det innebär att personerna kan säga och göra saker som de annars kanske inte hade gjort. Barns liv blir påverkade. En beroende person kan vara en älskad förälder och det kan bli svårt för barn och unga att förstå och uttrycka sig om det som händer.

Barn som anhöriga

Många barn och unga känner inte någon annan som har föräldrar som dricker för mycket eller använder droger. Statistiskt har de flera klasskamrater i samma situation. Man pratar inte med andra och döljer sin familjehemlighet. Barn och unga behöver få veta att det aldrig är deras fel. Vad som än händer så är barn aldrig orsak till den vuxnas drickande/drogande eller hur den vuxna mår.

Drygt 20 procent av alla barn i Sverige, upp till 430 000 barn, har någon gång under uppväxten haft minst en beroende förälder med alkoholproblem. Det är vart femte barn. Det finns stödgruppsverksamhet för barn och unga med föräldrar i missbruk på många orter i Sverige. På www.drugsmart.se/fa-hjalp/stodgrupper finns aktuell information om var.

Barn hemma och i skolan

Det är vanligt att barn och unga använder sig av olika typer av överlevnadsstrategier genom att ta på sig en eller flera roller i familjen. Rollerna kan vara olika beroende på situation, kanske en roll hemma och en annan i skolan eller flera olika roller samtidigt. Strategierna har utvecklats som ett sätt att hantera sin tillvaro.

Clownen – försöker ofta få alla i familjen att vara sams, glada och må bra. Drar till sig uppmärksamheten och lättar upp stämningen för att inte fokus ska ligga på problemen i familjen. Det är vanligt att försöka få alla att skratta och blir ofta inte tagen på riktigt allvar. Har svårt att tänka på sig själv och gömmer sig bakom en clownmask.

Rebellen – orsakar ofta bråk eller ställer till med kaos i sitt eget liv och i sin omgivning. Visar tydligt sina känslor utåt och drar uppmärksamhet från familjens problem genom att själv sätta sig i svåra situationer. I skolan kan rebellen ofta missuppfattas och ses som jobbig.

Tapetblomman – vill varken synas eller höras och anpassar sig till sin omgivning så mycket att han eller hon nästan inte märks. Känner sig ofta väldigt ensam och isolerad och försöker att inte vara i vägen i familjen, för att inte skapa mer problem.

Hjälten – är oftast väldigt hjälpsam i hemmet med att diska, laga mat, städa och ta hand om syskon. Tänker på alla andra före sig själv, är ansvarsfull, engagerad och försöker prestera så gått man kan. Det är vanligt att ha väldigt höga krav på sig själv. Ansvaret och att ofta bli ”förälder till sin egen förälder” leder till att det inte finns så mycket tid att själv vara barn.

Alkoholen, drogerna och våldet

Även bland de som dricker för mycket alkohol, som använder droger eller beroendeframkallande läkemedel finns personer som kränker, hotar och använder olika former av våld mot sin partner. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har var fjärde kvinna någon gång utsatts för våld av en partner eller före detta partner.

Alkohol och droger påverkar beteenden

Oavsett vilka preparat som kvinnans partner använder så kan beteenden och reaktioner successivt förändras så till den milda grad att kvinnor och barn inte längre känner igen sin partner eller pappa. Familjen utvecklas då till något förvirrande och otryggt.

Många kvinnor beskriver hur de ”tassar på tå” och anpassar sig i relationen, för att det ska vara så lugnt som möjligt. Det är vanligt att bli vaksam och försöka tolka sin partners humör och på olika sätt agera för att undvika att våld utövas. Om partnern dessutom använder alkohol eller droger blir partnerns reaktioner och agerande än mer oförutsägbart.

Hälsokonsekvenser av våld

En partners överkonsumtion av alkohol och missbruk av droger kan bidra till att våldet ökar och utövas oftare. Att över tid leva med anspänning, stress och kanske rädsla i sin relation leder till både fysiska och psykiska hälsokonsekvenser, både för barn och vuxna. Vi beskriver mer om hur hälsan kan påverkas i filmen ”Relationers påverkan på hälsan” som finns på vår hemsida, där det också går att läsa mer i vår broschyr ”Varför mår jag inte bättre? Hur relationer kan påverka din hälsa”.

Vad vet vi om kopplingen mellan alkohol, droger och våld?

Världshälsoorganisationen (WHO) har konstaterat att politiska åtgärder mot alkohol är bland det mest effektiva för att förebygga våld. Trots detta har det för det mesta inte tagits upp i svenska våldsförebyggande åtgärder.

Folkhälsomyndigheten definierar våld i nära relationer som ett folkhälsoproblem.

Deras litteraturöversikt av internationell forskning visar att alkohol kan öka risken för våld i nära relationer, men att en rad andra faktorer också bidrar till sambandet. Översikten visar också att narkotikans betydelse för våld i nära relationer är oklar på grund av att få studier är gjorda.

Vetenskapliga studier visar alltså att även om alkohol inte är en anledning till eller kan användas som en ursäkt för våld, så ökar alkoholpåverkan sannolikheten för våld.

Medan en majoritet av offren för våld på offentlig plats är män, så är fler kvinnor offer för våld i hemmet eller för sexuellt våld. Kvinnor som utsätts för våld i en relation låter också oftare bli att polisanmäla våldet eller att söka vård för våldsrelaterade skador.