Duluth-modellen är en internationellt erkänd metod och förståelseram för att arbeta med mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Den utvecklades i Duluth, Minnesota (USA), under 1980-talet och används idag världen över inom socialt arbete, rättsväsende och stödverksamheter.

Modellen utgår från att våld i nära relationer inte handlar om tillfällig ilska, missförstånd eller “förlorad kontroll”, utan om makt och kontroll. Våldet ses som ett medvetet sätt att dominera och begränsa en annan person.

Makt- och kontrollhjulet

Kärnan i Duluth-modellen är det så kallade makt- och kontrollhjulet. Det visar olika sätt som våldsutövare kan använda för att utöva kontroll över sin partner.

Makt- och kontrollhjulet beskriver vanliga mönster i våld i nära relationer. Det kan hjälpa till att sätta ord på erfarenheter som annars kan vara svåra att förstå. Många känner inte igen våldet direkt, eftersom det ofta börjar med mer subtila handlingar och successivt blir allvarligare. Exemplen nedan visar hur kontroll kan ta sig uttryck i vardagen.

  • Hot och skrämseltaktik – Att skapa rädsla genom blickar, kroppsspråk eller handlingar. Det kan handla om att slå i väggar, kasta eller krossa saker, förstöra den utsattas tillhörigheter eller visa vapen för att inge rädsla.
  • Känslomässiga övergrepp – Att systematiskt bryta ner partnerns självkänsla. Till exempel genom att förlöjliga, kränka eller anklaga, säga saker som “du duger inte” eller “det är ditt fel att jag blir arg”, eller använda kärleksförklaringar som följs av kritik, som “jag älskar dig men du förstör allt”.
  • Isolering – Att begränsa partnerns kontakt med omvärlden. Det kan innebära att kontrollera vem personen träffar eller pratar med, bli svartsjuk och misstänksam, eller dyka upp oväntat på jobbet, i skolan eller hos vänner för att övervaka.
  • Minimera, förneka och skuldbelägga – Att förneka eller förvränga det som hänt. Exempel är att säga “det var inte så farligt”, “det hände aldrig” eller att lägga skulden på den utsatta genom att säga att hen provocerade fram våldet.
  • Utnyttja barnen – Att använda barnen som ett sätt att kontrollera eller skada den andra föräldern. Det kan handla om hot om att ta barnen, att säga negativa saker om den andra föräldern inför barnen eller att få barnen att föra vidare information.
  • Utnyttja traditionella könsroller – Att ta makt genom att hänvisa till stereotypa roller. Till exempel att behandla partnern som en tjänare, kräva att få bestämma över viktiga beslut eller förvänta sig lydnad.
  • Ekonomiska övergrepp – Att kontrollera eller begränsa partnerns ekonomi. Det kan innebära att hindra personen från att arbeta eller studera, ta kontroll över inkomster, kräva redovisning av varje utgift eller undanhålla pengar.
  • Tvinga och hota – Att pressa eller tvinga partnern att göra saker mot sin vilja. Det kan handla om hot om att lämna, skada sig själv, anmäla till myndigheter eller avslöja känslig information för att få sin vilja igenom.

Fysiskt våld är ofta det mest synliga, men Duluth-modellen betonar att det nästan alltid förekommer tillsammans med andra former av kontroll.

Ett strukturellt perspektiv

Modellen bygger också på ett samhällsperspektiv där mäns våld mot kvinnor förstås i relation till ojämlika maktförhållanden mellan könen. Den visar hur normer och strukturer i samhället kan bidra till att våld möjliggörs och upprätthålls.

Varför är modellen viktig?

Duluth-modellen hjälper oss att:

  • Förstå våldets mönster och mekanismer
  • Synliggöra att våld handlar om makt, inte känslor
  • Stärka och stödja våldsutsatta genom att tydliggöra att ansvaret alltid ligger hos förövaren
  • Utveckla effektiva insatser för att förebygga och stoppa våld

Kritik och diskussion kring Duluth-modellen

Samtidigt som Duluth-modellen är inflytelserik finns det också kritik som kan vara viktig att känna till och ibland redovisa:

  • Fokus på kön och makt – Modellen utgår från att våld i nära relationer främst handlar om mäns våld mot kvinnor. Kritiker menar att detta kan göra det svårare att synliggöra våld i andra typer av relationer, till exempel i samkönade relationer eller där kvinnor är våldsutövare.
  • Begränsad förklaringsmodell – Vissa forskare och praktiker menar att modellen i för liten utsträckning tar hänsyn till individuella faktorer som psykisk ohälsa, trauma, missbruk eller relationsdynamik.
  • Risk för förenkling – Genom att starkt betona makt och kontroll kan modellen uppfattas som att den inte fullt ut fångar komplexiteten i alla våldsrelationer.
  • Effekt på behandlingsarbete – Det har också diskuterats i vilken grad metoder som bygger på Duluth-modellen är effektiva i att förändra våldsutövande beteenden, särskilt i jämförelse med andra behandlingsmetoder.

Samtidigt är det viktigt att betona att många verksamheter ser Duluth-modellen som ett värdefullt verktyg – särskilt för att synliggöra mönster av kontroll och tydliggöra ansvar. I praktiken kombineras den ofta med andra perspektiv för att ge en mer nyanserad förståelse.

Känner du igen dig?

Om du känner igen dig i något av det som beskrivs ovan är du inte ensam. Det du är med om kan vara våld, även om det inte alltid syns utåt eller känns självklart.

Våld i nära relationer kan ta många olika uttryck, och det är vanligt att tvivla på sin egen upplevelse. Men dina känslor är viktiga och ska tas på allvar.

Du har rätt att vara trygg och bli behandlad med respekt. Det finns stöd att få, och du kan ta kontakt med oss anonymt om du vill prata eller få hjälp att förstå din situation.

Icke-våld (jämlikhet) är motsatsen till våldshjulet och bygger på ömsesidig respekt, trygghet och ärlig kommunikation.

Svensk översättning av hjulen: Josefin Levander (Våld i nära relationer – en regional handbok, Region Halland 2019)