När föräldrar separerar och barnet bor växelvis hos båda kan det uppstå frågor kring kontakt under den andra förälderns boendetid. Det kan handla om telefonsamtal, meddelanden eller mobiltelefoner och ibland bli en källa till konflikt mellan föräldrarna.
Vid gemensam vårdnad och växelvis boende ansvarar varje förälder i regel för barnet under sin egen boendetid. Det finns ingen generell lagstadgad rätt för en förälder att kräva ständig telefonkontakt med barnet under den andra förälderns vecka.
Barnets rätt till kontakt med båda föräldrarna anses ofta tillgodoses genom det växelvisa boendet. Samtidigt ska barnets bästa alltid vara utgångspunkten. Om kontakt riskerar att skapa stress, oro, lojalitetskonflikter eller förvärra en redan konfliktfylld situation kan det finnas skäl att sätta tydliga ramar kring kommunikationen.
Att som förälder sätta gränser kring telefonkontakt innebär normalt inte något brott och leder inte i sig till straffrättsliga konsekvenser. Det som brukar få betydelse juridiskt är om en förälder systematiskt och utan saklig anledning hindrar barnet från viktig och efterfrågad kontakt med den andra föräldern.
I situationer där det förekommit våld, kontroll eller hög konflikt kan vissa familjer välja så kallat parallellt föräldraskap, där kontakten mellan föräldrarna hålls så begränsad och strukturerad som möjligt för att minska konflikter och skydda barnet.
Det är samtidigt viktigt att vara lyhörd för barnets egna behov och känslor över tid, eftersom barns behov av kontakt kan förändras med ålder och situation.
Om samarbetet kring barnet inte fungerar eller om barnet påverkas negativt av konflikterna kan det vara hjälpsamt att söka stöd genom familjerätten, kvinnojour eller juridisk rådgivning för att få vägledning kring barnets situation och vilka möjligheter som finns framåt.