Stärkt samverkan när barn har utsatts för våldsbrott

Alla våldsutsatta barn har samma rättigheter och alla barn, oavsett ålder och form av våldsutsatthet, har rätt till likvärdigt skydd, stöd och behandling. Många barn som utsätts för våld har i dag tillgång till ett barnahus, men inte alla. Barnahus saknas på flera håll i landet, särskilt i norra Sverige, och i flera fall kan barnahus inte ta emot alla målgrupper av våldsutsatta barn, till exempel barn som utsatts för sexuella övergrepp via nätet eller unga som utsatts för våld i egen parrelation.

För att förbättra skyddet, stödet och behandlingen för barn som är brottsoffer, ger regeringen flera myndigheter uppdrag i syfte att utveckla verksamheterna.

– Alla barn har rätt till en trygg och ljus uppväxt. Men när det värsta inträffar ett barn – när ett barn utsätts för våldsbrott – behöver ett gott och likvärdigt skydd, stöd och behandling finnas tillgängligt och de vuxna yrkesverksamma kring barnet samordna sina insatser, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

– När ett barn blir brottsoffer måste fokus vara att barnet får rätt stöd och upprättelse. En effektivare samverkan mellan myndigheter är nödvändig för att samhället ska kunna ge det stödet, och göra det över hela landet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.​

– Oavsett vilken form av våld ett barn utsatts för, och var i landet barnet bor, ska ett barn som utsatts för våld ha polis, sjukvård, socialtjänst, och rättsväsende vid sin sida, säger jämställdhetsminister Nina Larsson.

–  När barn utsätts för våld och tryggheten tas ifrån våra minsta, då är behoven störst och stödet ska vara som starkast. Barn som utsatts för brott ska känna att samhället står på deras sida. Därför stärker vi samverkansmodellen Barnahus och stödet till de våldsutsatta barnen i hela landet, säger Christian Carlsson (KD), ordförande för socialutskottet.

Stärkt samverkan och en nationell plan

Med detta som bakgrund får Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket i uppdrag att revidera de gällande nationella riktlinjerna för samverkan vid misstanke om att barn har utsatts för våldsbrott och kriterierna för barnahusverksamhet. Myndigheterna ska bland annat lämna förslag på vilken målgrupp av barn, och vilka professioner, som ska ingå i barnahusverksamheter. Arbetet ska samordnas av Polismyndigheten.

En nationell plan för samordning av barnahusverksamheterna i Sverige ska tas fram. Brottsoffermyndigheten får i uppdrag att ta fram en nationell plan för att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn – oavsett förutsättningar och var i landet de bor. Brottsoffermyndigheten ska ge stöd till landets barnahus och liknande samverkansformer för att åtgärda brister.

Barnafrid, ett nationellt centrum för kunskap om våld mot barn vid Linköpings universitet, som har till uppgift att samla och sprida kunskap om våld mot barn och andra övergrepp mot barn, har på regeringens uppdrag tidigare utvärderat barnahusverksamheterna i Sverige. Av utvärderingen framgår att det finns många välfungerande barnahus, men att det finns stora skillnader i organisation och verksamhet. En viktig målgrupp för Barnafrid är de yrkesverksamma som samverkar inom barnahusen eller andra liknande samverkansformer. Kunskap och synpunkter från Barnafrid är därför viktiga i båda uppdragen och arbetet för att utveckla barnahus.

Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket ska senast den 15 februari 2027 lämna en gemensam skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet.

Brottsoffermyndigheten ska i sitt uppdrag lämna en slutredovisning senast den 28 januari 2028.

Läs mer »